Aftonbladet.se firar. Förra veckan nådde sajten 5 miljoner unika webbläsare. “Det är helt otroligt,” säger chefredaktören Jan Helin till en av sina undersåtar som helt spontant intervjuar honom om rekordet.
Artikeln innehåller ord som “jublar”, ”drömmål”, “fantastiskt”, och “utopi”. Idel lycka över rekordveckan.
Men hur kan det komma sig att just förra veckan lockade så många läsare? Inget förslag ges. Det är, om vi tror artikeln, ett stort mysterium. Eller åtminstone inte värt att nämna.
Men vi som följt med i nyhetsrapporteringen har våra aningar. Vissa kanske tror att det beror på den enorma humanitära katastrofen på Haiti, där jordbävningens hundratusentals dödsoffer engagerat en hel värld och nu varit toppnyhet sedan det hände för… just det, en vecka sedan.
Cyniskt, tycker jag, för om jordbävningen hade en roll för rekordet borde den väl ha omnämnts av herr Helin. Jag tror istället att det beror på den stora tillströmningen av läsare som intresserade sig för Ray Moon som är 81 år — och bodybuilder.
/johabbed
När volymen sänks och Take That kliver av scenen tänker jag på hur orättvist rockstjärnelivet måste vara för trummisar. Medan basisten och gitarristen i koordinerad segergest sträcker upp sina instrument och kliver av scenen börjar batteristen desperat skruva ned hela sitt skinnbeklädda verktygsset i tusen delar. Med panik i blicken ser han hur kamraterna kliver längre och längre in i backstageområdet och omringas av fler och fler beundrare i takt med att den egna coolheten försvagas lika fort som Tom Cruise mentala hälsa.