Skratta hela vägen till Banco – Midsummer Edition

2010-06-28 12:04 by johabbed

I lördags hölls så omgång nummer två av SKRATTKLUBBEN STEREO LOVE på Banco de la Musica i Malmö. Detta blir ett onödigt detaljerat referat, vilket jag vet eftersom jag skriver just den här meningen I FRAMTIDEN, efter att jag skrivit allt nedanstående. Så det får ni helt enkelt leva med.

 

skrattklubb

 

Det blev en riktigt skön kväll. Jag var lite orolig över hur det faktum att det var midsommardagen skulle påverka publiktillströmningen, men detta visade sig obefogat. Det tidigare publikrekordet från premiären slogs, om än med nöd och nåt som kallas näppe.

Seriöst, vad är näppe för ett jävla ord? Det låter som en av kungens polare.

I alla fall. De cirka 80 personerna i lokalen var rejält på gång från första stund, och min uppvärmning gick således som smort. Sedan släppte jag på, i tur och ordning, de tre ungtupparna Niklas Larsson, Moa Lundqvist, och Danial Ali Akbari som alla var väldigt roliga. Tre distinkta stilar, men samtliga gick hem hos publiken.

Innan paus var det sedan dags för ännu en musikalisk premiär på Banco, i form av en konsert på fyra låtar av Ryska Posten, supergruppen bestående av Valle Westesson och Krizze Jonzon. Det blev en riktig succéspelning och förmodligen kvällens höjdpunkt. Låten om Angelopolous i Arkadien var min personliga favorit. Håll utkik efter fler framträdanden med dem i Malmösommaren.

 

 

Till andra akten hade man kunnat tro att publiken skulle vara slutkörd. Men icke. Jag körde en kort konfa och bad bland annat om ursäkt för att det på grund av min dåliga mobil och allmänt grötiga röst stått Sofia Ramstedt på planscherna, innan Cecilia Ramstedt gick upp och var grym. En hel del hård humor som lyckades uppnå den åtråvärda publikreaktionen skräckblandad förtjusning.

Gotta love skräckblandad förtjusning. Det är det bästa. Mycket bättre än responsen jag fick när jag tog upp årsdagen av Michael Jacksons (fejkade) död med lite allmäna MJ-tallar-på-barn-skämt: Skräckblandad förfäran.

Efter Ramstedt var det dags för en snubbe som jag dagen dessförinnan träffat på fyllan och som då, över en öl, sagt att han ville ståuppa varpå jag sa okej. Det är normalt sett inte den mest tillförlitliga metoden att boka ståuppare. Som tur var så råkade snubben i fråga vara Simon Svensson, som ju har lite vana av det här med skojeri. Han körde sedermera ett kort men enormt skämtintensivt set om homofobi, noshörningar, och lite annat smått och gott.

Till sist gick kvällens headliner Fritte Fritzson upp och avslutade kvällen med största proffsighet, och med många roliga nya grejer inmixade bland mer säkra kort. En toppenkväll var därmed fullbordad.

Förresten så var det ganska kul, med tanke på lokalen, att det blev mycket musikrelaterad humor. Förutom mini-konserten med Ryska Posten så sjöng Niklas en kristen visa från sin barndom, och Fritte avslutade sitt set med en själfull R’nB-ballad om ryska sjömän med tabascoindränkta kvastskaft. Good shit.

 

doa

 

Tyvärr så blev den andra ståuppkvällen under flaggen Skrattklubben Stereo Love också den sista. Inte på grund av själva ståuppen, som har funkat väldigt bra. Utan för att ägaren till Banco de la Musica av någon anledning inte fått kombinationen stor dyr lokal som bara är öppen fredagar och lördagar och är utan vare sig uteservering eller restaurang att gå ihop rent ekonomiskt. Hela stället stänger därmed och ska som jag förstår det säljas.

Trist. Men det blev i alla fall två roliga kvällar av det här. Framtida ägare: Hör av er om ni vill ha mer ståupp, för lokalen funkar finfint till ändamålet.

/johabbed

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

Leave a Reply