Hej, bloggen. Jag har haft en lång “semester”. Försöker mig igång försiktigt…
Att skriva en självhjälpsbok, är inte det höjden av egoism?
Anställda på Suicide Hotline tycker arbetet går som på räls.
Så, en liten mjukstart.
/haddock
Hej, bloggen. Jag har haft en lång “semester”. Försöker mig igång försiktigt…
Att skriva en självhjälpsbok, är inte det höjden av egoism?
Anställda på Suicide Hotline tycker arbetet går som på räls.
Så, en liten mjukstart.
/haddock
Du är en lögnare och du vet det själv. Men, i motsats till storleken på firren du drog upp vid sista fisketuren i Storsjön – eller agnet du doppade i bäversjön förra fredagen – så blir dina påståenden mer sanna, desto mer du tar i när det gäller öldrickande.
Vi ska bara ut och ta en öl. Okej.

/haddock
Road trip i helgen, körde förbi en ort som heter Vintrosa.
Vintrosa är tidigare på kvällen, flera timmar innan diskofitta.
Bild från sockerollon.se
/haddock
För mig är det helt ofattbart att åklagaren i pågående rättegång mot Mats Alm inte tar upp det senaste, och kanske det mest fällande beviset mot honom.
Det hittades nyligen i hans häktescell, och Boyahed kan som första mediekanal i världen presentera det offentligt – Mats Alms nya text till Cecilia Vennerstens Det Vackraste.
Det vackraste jag vet, är att se dig när du kiknar
Här råder stilla frid, och jag glömmer alibi och tid
Du ligger här bredvid, och jag känner hur du sprattlar
Min kärlek är för mig, att strypa livet utav digSå sagolikt det är, att se rök från elden lätta
När flamman sakta pyr, känna hur min hud på nytt tar fyr
Ett flyktigt samvetskval, sakta sveper genom skogen
Jag kryper tätt intill, lycklig för att du är stillStunder av stillhet, ett ögonblick av raseri
Stunder av lycka, när livet lämnat dig
Det är en rikedom, att få älska ta av daga
Min kärleks varsamhet, är den sista som du vetDet vackraste som finns, är att ljuga framför kamera
Min stjärna lyste klart, GWs klandran var en mardrömsstart
Du ligger här bredvid, och jag känner hur du sprattlar
Min kärlek är för mig, att strypa livet utav digStunder av stillhet, ett ögonblick av lögnmani
Stunder av lycka, när livsförsäkring tecknats
Det är en rikedom, att få fota mig i Stockholm
Din strupes sårbarhet, är det vackraste jag vetDu ligger här bredvid, och jag känner hur du sprattlar
Min kärlek är för mig, att strypa livet utav digMats Alm, 2010
/haddock
Det är lite halvfarligt med en gammal kåkfarare i huset. När han flyttade in högg han ner den största snubben i trappuppgången med en nedslipad tandborste.
För att inte tala om när han hänger i bakgården – Anderssons pojk fick knäskålen krossad när polkagrisdealen gick åt helvete.
Och flera av ungarna på i huset har tagit till sig det här beteendet. De är ju så lättpåverkade, stackarna. Tatueringar i ansiktet på flera av dem, enhörningar, lastbilar och Svampbob Fyrkant, såna grejer. Nåt hakkors också, blir nog konstig stämning på måndag när han ska till skolan. Läskigt.
Nej, det här är ingen bra miljö för någon. Många har förlorat stort på det här; säkerhet, trygghet och en bekymmersfri tillvaro är svunna tider. Själv kostade läggmatchen i förra veckan mig två limpor. Importerade Skogaholms, dessutom. Fy fan.
Vaktmästaren har satt upp lappar som rekommenderar folk att gå över till flytande tvål, i väggmonterade behållare. “För din underkropps bästa”, skrev han.
Själv har jag spenderat ett par sessioner hos tatuerarn, så nu har jag husets blueprint över hela kroppen, maskerat som knattelagets maskot. Hoppas inte T-Bag på 3:an ställer till med problem, han verkar gilla mig lite för mycket. Men sover gott ändå, kudden döljer ett knogjärn gjort av ståltråd och delar från en klockradio.
Jag har memorerat alla lufttrummor, alla skift, alla utvägar. Snart, snart.
/haddock
Helt plötsligt blir jag mer misstänksam mot personalen på Rimi. Skurkar, ockrare hela bunten!

Via Tjuvlyssnat.se
/haddock
I dödens farvatten behövs skön musik, speciellt när jag två timmer om dagen åker demonmaskiner på räls till och från jobbet. Har betalat de 99 svenska kronor som det kostar att ordentligt börja upptäcka Spotify. Bra pris, speciellt när det betalas med norska pengar. Samma pengar för ett månadsabonnemang som den dosa snus jag köper varje morgon. En jävla skandal är det, åttio spänn. Men bra pris, nittionio.
Med mobilapplikationen blir Spotify dessutom nästan lika användbart som innehållet i en dosa snus. Förgylla situationer, helt enkelt. Som när kollegan med rivig stämma, och för medelålders damer karaktäristiskt skratt kalkonvrål, håller låda i kontorslandskapet. In med två lurar och två prillor och förgyllningen blir lika närvarande som kollegans oförmåga till diskretion.
Tidigare var Spotify för mig likställt med tio miljoner valmöjligheter, när allt jag behöver är en kniv. Tack vare “Related artists”-funktionaliteten har nya fynd grävts fram:
Ett gammalt fynd, men jävligt säkert kort är k-os – Atlantis – Hymns for Disco.
Riktigt bra skit.
Ge mig dina rekommendationer! Ge mig dem, annars tar jag dem från dig på lunchrasten.
/haddock
Döden har varit ett hett ämne här på bloggen sista tiden. Folk har trillat av pinn likt amatörporrskådisar och deltagarna i Dödspolare 2010 fröjdar. Det går inte annat än premiera detta positiva synsätt på döden, för det är i sanning deprimerande att tänka för mycket på det negativa runt det. Döden är Livets onda tvillingbror – född samtidigt, men ändå med lillebrorskomplexs. Aldrig sen på att jävlas med storasyster.
Bortsett från Dödspolardeltagarnas way of life, har jag nyligen konfronterats med två andra sätt att se på döden.
Herr Strykjärnstillverkare,
Både i mitt arbete och privat reser jag en del och i dessa tillfällen har jag minst en skjorta med mig. Som Du säkert vet är det i stort sett omöjligt att dessa håller sig skrynkelfria, ty en väska är för en välstruken skjorta vad TV4 är för innovation – en skoningslös dräpare.
Resorna har fått mig att inse att jag inte kan rymma från de problemen jag stöter på hemma. Gång efter gång, resa efter resa, med strykjärn efter strykjärn stöter jag på samma problem som också förbannar var morgon hemma.
En sladd som är strax över en dvärg lång.
Nej, jag kan inte välja ett annat rum eller ett annat uttag, för där är stereon inkopplad. Eller datorn. Eller rummets enda lampa. Eller laddaren till hjärtstartaren, som jag snart kommer behöva. Eluttag är upptagna av en anledning, och de är det av produkter som alltid kan vara inkopplade. Det skulle kunna ha varit Ditt strykjärn, men inte fan går det att lämna ett strykjärn inkopplat.
Inte fan går det att lämna ett strykjärn inkopplat.
Strykning sker som regel i stressade tillfällen, inför ett mer uppklätt event än det nätbrynjan tillåter. Jag kan inte i min vildaste fantasi förstå varför en timer inte är standard – lag – att ha i Ditt strykjärn. Eller för den delen en accelerometer som skickar T-1000 på strömförsyningen efter 10 sekunders inaktivitet i horisontellt läge. Billiga komponenter, som Du säkert också kan använda som argument för Ditt redan vulgära överpris. Men, det är klart, de går väl sönder direkt eftersom Ditt strykjärn tamejfan alltid läcker.
Ditt strykjärn läcker tamejfan alltid.
Våta fläckar är enkla att stryka bort om de är självförvållade av pumpknappen. Men när Ditt strykjärn skapar fler våta fläckar än alla Gene Simmons sänghalmsdanser tillsammans, finns det inte en chans att hinna stryka ikapp. Hur svårt är det för Dig att göra en behållare som inte läcker? En flaska kanske skulle kunna ge inspiration till vidareutveckling. Men, Du kanske anser att det är omöjligt att bygga ett strykjärn som håller tätt eftersom folk hela tiden tappar dem i golvet?
Du kanske ska fundera över varför i helvete Ditt strykjärn är den mest instabila produkten som finns, när den uteslutande är tänkt att ställas på världens mest instabila underlag.
Mats Alms vansinniga bortförklaringar är bättre uppbackade än Ditt strykjärns rygg mot en strykbräda. Det är för mig ofattbart att en produkt är obrukbar utan en annan produkt, men ändå är de inte kompatibla! Det är fan höjden av konsumentförolämpning, om Du frågar mig. Eller nej, förresten, jag tar tillbaka det.
Höjden av konsumentförolämpning är att hänga kläder för småväxta på övre klädracket. Och sedan sälja dem med ett litet resestrykjärn på köpet.
Men Du menar förstås att du har en lösning för mig, som gör att jag slipper dessa problem.
Ja, den hade varit fin, om det inte var så att den kostar 13495kr. Och strax efter att garantin går ut om två år, så tippar den och börja läcka. Då är vattentanken på 2,5 liter en fröjd.
Mitt strykjärnsförakt har snart orsakat fler rynkor än mitt strykjärnsbruk slätat ut.
Jag tar t-shirt och mjukisbyxor till konferensen på måndag.
Med obefintligt hopp om förbättring och ett bittert Fuck You,
haddock
The blog owner requires users to be logged in to be able to vote for this post.
Alternatively, if you do not have an account yet you can create one here.
Powered by Vote It Up