Posts Tagged ‘Aron Flam’

The roast with the moast

2011-05-26 18:14 by johabbed

Igår fyllde min vän Fritte Fritzson 40 år. Detta firades med dunder och brak i form av en roast. En extrainsatt föreställning av Oslipat, i Tangopalatsets stora sal, där Frittes vänner och bekanta samt betalande publik fick höra en drös Malmökomiker slänga skit på varandra i allmänhet och på Fritte i synnerhet.

 

Det blev en jävligt rolig kväll. Själv fick jag det ärofyllda och utmanande uppdraget att vara första komikern ut, efter att roastmastern Marcus Johansson dragit igång kvällens festligheter.

Hela grejen sändes även live via det världsomspännande internätet, men teknikstrul gjorde att det hackade en hel del, vilket också hänger kvar i filmklippen man annars hade kunnat se i efterhand. Så titta bara på det om du känner för att bli som den där tyske ungen som vrålar på sin dator i det där roliga klippet från några år sen, ni vet.

Därför tänkte jag istället slänga ut min roast i skriftform för allmän beskådan. Internt? Jovisst. Men skit samma. Mitt framträdande tar alltså vid efter att en finklädd Marcus Johansson presenterat mig, och jag flyttat på den ölback sagda roastmaster stod på och intagit min plats bakom podiet. Håll till godo.

 

 

Marcus Johansson, mina damer och herrar! Tydligen säljer dom kostymer på Polarn o Pyret!

Det är inget mindre än ett medicinskt mirakel att Marcus är här idag. Folk kanske inte känner till detta, men det är helt sant. Marcus Johansson lider av en extremt ovanlig blodsjukdom som gör att en gång i kvartalet, så måste ett läkarteam byta hans blod för att han ska överleva. Jag tror jag talar för alla här inne när jag säger… VEM ÄR DOM ATT LEKA GUD!?! Låt naturen ha sin gång! Evolutionen vill inte att det där ska fortgå! Är det sån skit våra skattepengar ska gå till?

Vi är ganska många komiker här ikväll, så av tidsskäl tänkte jag därför fokusera på de som är lite mer kända och framgångsrika. Tomas Högblom. Du är inte en av dom.

Jag tänker inte heller skämta om Erik Börén. För jag vet att vad jag än säger om honom, så kan han bara svara med… “Spegel!”

Vi är ganska lika, jag och Erik. Man kan säga att vi är lite som filmen Twins. Om båda rollerna hade spelats av Danny DeVito.

Apropå film. Jörund Larsen. Du påminner mig lite om Fredo i Gudfadern. Delvis till utseendet. Och delvis att man vill mörda dig på en båt.

Men det finns faktiskt lite mer kända människor här. Vi har till exempel den stora stjärnan från P3:s Tankesmedjan. Och bredvid honom sitter Simon Svensson. Kul att du släpade med honom hit, Jonatan Unge.

Jonatan Unge ska bli pappa, en applåd för det! Det kommer ju gå bra… Det finns barn som uppfostrats av vargar som kommer bli mer socialt kompetenta än det barnet. Det kommer vara det enda barnet på dagis som får stesolid i nappflaska. Nä, det kommer nog gå bra, Jonatan. Bara se till att vara tidigt ute med att ställa barnet i kö… till barn- och ungdomspsyk.

Och så har vi Kringlan Svensson, en av upphovsmännen till Rikets Sal-boken. En bok som sålt i nästan lika många exemplar som den har författare.

Jag måste bara nämna detta också, eftersom jag är säker på att det kommer tas upp. Kringlan Svensson. Ståupp-Sveriges största kuk. Inte att han har det, utan att han är det. Bara fråga nån av hans ex-flickvänner.

En av dom är här ikväll, Cecilia Ramstedt. Som varje gång hon är på scen pratar om sin betydligt yngre pojkvän. Det blir lite tjatigt. Jag menar… Fritte ligger också med småpojkar, men det är inget han skryter om.

Och så har vi den förtjusande Freja Hallberg. Jag säger bara såhär: Om Freja är en kärleksgudinna… så är jag ateist.

Här hade jag tänkte dra ett skämt om Anders “Ankan” Johansson, men han fegade ur. Eller rättare sagt, han hänvisade till sin familjesituation och att han var tvungen att ta hand om sina barn. Jag tycker det är så typiskt. Han går på lägenhetsbordell en gång, och helt plötsligt tror han att han är Sven-Otto Littorin.

Men vi är ju här för att prata om kvällens huvudperson. Fritte Fritzson. En av mina äldsta vänner. Inte för att vi känt varann så värst länge, men gubbjäveln är för fan 40 år.

Eller rättare sagt. Han är 40 år i kroppen, men 20 i sinnet. Och typ 60 i ansiktet.

Allvarligt. Dina ögon har så mycket kråkfötter att Mikael Wiehe kan skriva ett album om dom.

Fritte har också, som så många män i hans ålder, gått och blivit ihop med en betydligt yngre asiat. Och samtidigt flyttat norrut, där sånt beteende är mer accepterat.

För er som inte känner Fritte, så kan jag berätta att han är så mycket mer än bara en medelmåttig komiker. Han är så mycket mer än en två meter lång fallos. Han är så mycket mer än en farbror som står på scen och rappar, trots att han har sämre flow än Åke Cato. Han är så mycket mer.

Fritte är också en stor djurvän. Precis som Adolf Hitler.

Många här inne har förstås sett Fritte gå på stan med sin trogne följeslagare, den här äckliga lilla knähunden. En varelse som saknar all social kompetens, som inte kan vistas i möblerade rum, och som jag tror inte ens är rumsren. Men nog om Marcus Johansson.

För Fritte har också en foxterrier som heter Texas. Och Fritte är aldrig så lycklig som när han går nerför gatan med Texas kopplad i ena handen, och en nyinköpt burk jordnötssmör i andra handen. På väg hem för lite kvalitetstidelag med människans bästa knullkompis.

Nu är det inte som ni tänker, att Fritte skulle smörja in sitt kön med jordnötssmöret och sedan låta Texas slicka det. Nej, nej. Det går till så att Fritte alltså smörjer in Texas kön. Och sen börjar han mumsa.

Allt är större i Texas, som Fritte säger om sin penis.

Jag vill bara varna dig, Fritte. Om det blir för mycket av en röra av hund och jordnötter, så finns risken att din flickvän kommer servera det som pad thai.

Men allvarligt talat, Fritte. Du är en väldigt rolig människa. Jag skulle kunna höra dina rutiner om påven och danska polisserier hundratals gånger… till. Du är en rolig komiker och en bra vän. Och så vill jag tacka dig och Marcus för att ni driver Oslipat, som utan tvivel är Sveriges bästa ståuppklubb. Tack för att jag fick komma. Grattis.

 

Förutom ovan nämnda människor deltog också Nils Lind och Magnus Erlandsson i roasten, som också innehöll videohälsningar från Jesper Rönndahl, Valle Westesson, Aron Flam och Soran Ismail. Och sist men inte minst en överraskning i form av Frittes flickvän Jenny Rundby, som var extremt rolig i sin scendebut och slaktade Fritte på det mer privata planet.

Grymt.

/johabbed

Två toppengigg och en bombning

2010-04-24 11:52 by johabbed

Jag har hunnit med tre ståuppgigg de senaste två dagarna. Nytt rekord. Här kommer ett trist blogginlägg om det.

 

 

I torsdags uppträdde jag på säsongsavslutningen av Klubb PrickPrick i Lund, som på grund av dubbelbokning hade fått flytta ut från Café Athen till grannlokalen Tegnérs matsalar. Lokalen funkade utmärkt för ändamålet och kvällen blev riktigt bra helt igenom.

Själv är jag tämligen nöjd med min insats. Skamlöst bra respons på inledande grejer om en viss Eyjafjallajökull, och sedan rullade det på. Fedtness.

Bara för att namedrop-grejen är så förväntad… Här kommer den. De andra humormånglarna denna afton var Kringlan Svensson som ingående beskrev logistikproblemen med bögtåg, Fabian Steier som gjorde debut, Agneta Wallin som var politisk och rolig, Nils Lind som gjorde ett extremt bra gigg, Erik Löfmarck som lärde kidsen om Povel Ramel, Anders Celin som våldtog det politiskt korrekta, samt den sävlige norrlänningen Ola Söderholm som avslutade med den äran.

Efter gigget åkte vi till Malmö och mötte upp med bland andra Aron Flam, som stack folk i benen med drinkpinnar och höll guerilla-föreläsningar om hallucinogeners betydelse för den mänskliga evolutionen. Good times.

 

 

Igår fick jag så för första gången uppleva att köra två gigg samma kväll.

Först på engelska i WiseCrackers regi, i form av after work-comedy på Southern Kitchen i Malmö. Det var första gången det ståuppades i lokalen, som var tillräckligt liten för att vara intim och skrattvänligt trång, men tillräckligt stor för att ha en duglig mängd publik. Det kommer bli en fin återkommande plats.

Jag körde i nästan en kvart, vilket är mitt längsta gigg på engelska hittills. Återigen tillåter jag mig vara tämligen nöjd. Jag var kul, nytt material funkade, publiken skrattade, Jesus grät och Moder Teresa onanerade. Eller nåt dylikt. Frid och fröjd.

Trodde ni att ni slapp? NEJ! De andra komikerna under kvällen måste enligt lag nämnas. Dessa var Wisecrackers-veteranerna Nils Lind, Joe Eagan, och Jørund Larsen, samt Cecilia Ramstedt som gjorde en imponerande engelskspråkig debut. Hennes överklassengelska dialekt passade dessutom perfekt ihop med hennes material och allmänna uppenbarelse.

 

 

Sedan tog vi oss vidare till På Besök, där mitt streak av bra gigg fick se sig bryskt avlivat.

Jag får skylla mig själv, eftersom jag bestämt mig för att bara köra kassa skämt. Skämt som, på riktigt, finns samlade i ett word-dokument på min dator som heter “KASSA”. Och som rent objektivt är ganska… kassa.

Igår fick alltså dessa olycksaliga kassa skämt äntligen chansen att få höras av allmänheten. Tanken var att konceptet i sig skulle bli en rolig grej. Men jag var själv ganska kass på scen och fick aldrig igång nåt flyt, så det funkade inte. Resultatet blev att jag helt enkelt stod framför en publik och drog kassa skämt. Inte så kul.

Men, men. Lärdomen får bli att inte vara övermodig. Just det, och att undvika kassa skämt.

Folk som var roligare än mig under kvällen var Cecilia Ramstedt, Tomas Högblom, Petrina Karlsson, Emma Knyckare, Ola Söderholm, Marja Nyberg, Nils Lind, Ulrika Ellemark (finfin debut), och Kringlan “Bistrovagnen” Svensson.

Sedan ölades det lite.

 

 

På vägen hem gick jag förbi en lång radda ungdomar med sovsäckar och tält som häckade utanför Folkets park. Då det inte finns någon Stjärnornas Krig VII för kidsen av idag att köa till hade de istället fått nöja sig med en stundande Idol-audition. Nåt ska de ju fördriva tiden med, de små liven.

Det är alltid spännande att kommunicera med hoppfulla, optimistiska unga människor vars drömmar man vet ska krossas nästa dag, så jag passade på att hålla lite fylle-låda. Jag kände mig lite som Triumph the Insult Comic Dog, fast utan tv-kamera och hunddocka och förskrivna skämt och…

Okej. Jag bara var taskig mot folk.

/johabbed

Sex av sex: Malmö Comedy Festival

2010-02-02 21:46 by johabbed

Det sjätte gigget på åtta dagar skedde på Malmö Comedy Festival, döpt så för att inte förvirra de två engelskspråkiga komikerna i startfältet.

Evenemanget gick av stapeln på det vanligtvis sprit-och-spyadoftande Slagthuset, och innefattade stora lokaler, tre scener, 59 komiker, fem comedy-pass per scen, cirka 900 besökare, en prisgala och en komikerfest.

Själv uppträdde jag först av alla på en av scenernas första pass, klockan 15.00. Kvällar är rimligtvis att föredra när det gäller ståupp, men jag kan inte klaga. Vissa skämt passade mindre bra för just en söndag eftermiddag när folk precis har satt sig, men på det stora hela gick det helt okej.

Sedan såg jag andra vara roliga. Nytt för i år var att teatern, som tidigare hyst prisgalan i slutet på dagen, nu även fungerade som ståupp-scen. Det såg riktigt “HBO Special”-lyxigt ut och ledde till ett fint publiktryck.

Prisgalan var trevlig. Bland annat vann Anders “Ankan” Johansson välförtjänt pris för årets rutin. Själv gjorde jag en “Högblom -09″, som läkarna kallar det. Det innebär att man likt Tomas Högblom förra året blir nominerad till priset bästa oneliner, förlorar, och sedan faller in i en djup depression.

Brevid mig satt Aron Flam och försökte dölja hur rörd han blev över att få ta emot priset ”Komikernas favorit”. Som gick till Soran Ismail, som inte var där.

Festen var ännu trevligare. Jag snackade lite med den gemytlige Al Pitcher och hans likaledes gemytliga svenska fru Anita. De måste ha parats ihop av en göteborgare, med tanke på vad hennes fullständiga gifta namn blev.

Ett par stolar bort försökte Jonatan Unge övertyga folk att de egentligen var ledsna. När ordets makt inte bet snodde han deras öl.

Sedan efterfest. Också det trevligt, men med för lite alkohol för att den skulle bli vidare långvarig. Sedan slut.

Sex gigg på åtta dagar följs nu upp av noll gigg på okänt antal dagar. Jag får se till att ta tag i det där, för regelbundenheten var riktigt nice.

/johabbed

Ett av sex: Big Ben

2010-01-26 16:24 by johabbed

ACHTUNG! Detta är bara ett trist “jag har ståuppat igen”-inlägg. Så sänk förväntningarna till en passande nivå. ACHTUNG!

Ålrajt.

Min säsongspremiär som ståuppare avklarades i söndags. Detta på en klubb som heter Big Ben och ligger i Stockholm, en charmig men snötyngd stad på Sveriges östra kust.

Jag körde beprövat material, men det märktes att det var ett bra tag sedan jag ståuppade senast. Kände mig aldrig riktigt bekväm, helt enkelt, även om det rent publikmässigt gick rätt så bra. Ska försöka vara mer loose i framtiden. Det känns i alla fall bra att vara igång igen.

Ni som minns den här hjärndöda kategorin av inlägg vet vad som kommer nu. Just det, vi kör that good old fashioned namedrop again. Ointressant för de flesta, utom möjligtvis (men inte troligtvis) just de namn som nämns. Petter Bristav var konferencier med den äran, och presenterade komikerna Anders Norin, Marja Nyberg, Mårten Klingberg, Johan Ranner, Anders Celin, Tomas Bonderud, Jonas Ljung, Marcus Johansson, Karl-Axel Björnberg, Ibbe SkåningenElina Du Rietz, Aron Flam och Eric Löwenthal. Med reservation för att jag missat nån alternativt hallucinerat fram ett namn eller två.

Jag hade inte full fokus på scen under hela kvällen, men jag tror att folk var roliga. Ett av mina skämt sabbade tydligen ett av Arons skämt, vilket jag får be om ursäkt för. Han hade för övrigt bra grejer om en viss berömd komikers likheter med ett visst kvinnligt könsorgan.

Nu fortsätter ståupperiet i strid ström, med gigg i huvudstaden på tisdag (Komikaze), onsdag (Mitt i smeten), och torsdag (Tiny Comedy). Sedan flyg ner till Malmö, för gigg på såväl fredag (Malmö Komedifestival) som söndag (Malmö Comedy Festival).

Aww, yeah. Sex gigg på åtta dagar. Det börjar likna nåt, även om jag inte vet exakt vad. Inte en karriär, i alla fall, för där ingår en inkomst.

Min nästa hyra kommer att betalas i ölbiljetter.

/johabbed

En dröm om zulunegrer på Öland

2009-07-09 19:03 by johabbed

Mitt första road gig som ståuppare, tillika mitt andra uppträdande någonsin, klarades av igår. Hade ynnesten att få uppträda på klubben Grovhugget på utestället Kalk på ön Öland, där den fryntlige snickaren Nils Lind sätter ihop ståuppkvällar med jämna mellanrum.

Finfin lineup utöver mitt eget deltagande: Ludvig Samuelsson, Aron Flam, Sandra Ilar, och Fritte Fritzl skojade. Alla var bra, men Ludde och Fritte var solklara publikfavoriter.

Själv började jag ganska bra, men tappade mark längs vägen. Publiken visade tydligt att dom ogärna skrattade åt saker som hade med heroin, sprutluder, och Michael Jacksons handske att göra. Att håna Stevie Wonder för att han är blind var dock mer uppskattat. Samvetslöst, Öland.

Sedan öppen bar och personal som snabbt uppmärksammade sinande ölglas och tillhandahöll nya fyllda sådana innan man tvingades skåda glasets förhatliga botten. Jag skulle hällt lite öl i plånboken för att kunna claima mitt första avlönade gig.

På värdshuset där vi var inhysta fanns en bok med drömtydningar. Den kändes inte direkt vetenskapligt grundad men var däremot väldigt säker på sin sak. Dina drömmar avslöjar vad som kommer att hända dig i framtiden, förstår du.

Drömmer du att du är omringad av zulunegrer (detta ord användes trots att boken enligt egen utsago var utgiven tidigt 1990-tal) så kommer orosmoln du haft omkring dig att försvinna. Drömmer du om instrumentet fagott så kommer en bekant snart att bjuda in dig att medverka i en amatörrevy för välgörande ändamål.

En bok som är så specifik måste man ju tro på. Ångrar att jag inte snodde med den hem.

Sammanfattning: Halvbra framträdande. Bra resa. Rolig bok.

/johabbed

Otjänligt att grilla

2009-06-08 23:52 by johabbed

Som vissa kanske vet så skrev jag skämt till den otroligt folkkära, hyllade och helt igenom problemfria produktionen Grillad i SVT. Eller Lotta Bromés favoritprogram, som det också är känt.

Det gick mestadels till så att jag och andra manusskribenter plitade ner en massa lösa skämt på inblandade personer, sedan fick deltagande komiker välja och/eller vraka bland dessa och efter eget tycke lägga in dem i sina manus.

(Vi skrev också en del hela manus, främst till kändisgästerna, men dom hör inte riktigt hemma här.)

Jag tänkte nämligen, på allmän begäran, dela med mig några av mina favoritskämt som av olika anledningar aldrig kom med i programmet. Ibland för att den skämten handlade om hoppade av, ibland för att skämten var för grova för den som kände för att lägga sig i klippningen den veckan, men oftast för att komikerna inte tyckte de var tillräckligt roliga för att välja.

“På allmän begäran”, förresten, baserar jag enbart på att Skurt på Boyaheds svettforum frågade om saken.

Here goes, indelade i lite olika kategorier:

GRILLAD REJECTS

Glenn Hysén:

* Jag gillar att du aldrig lämnat fotbollen, Glenn. Andra fotbollsstjärnor försökte sig ju på nya karriärer. Tomas Brolin började med att sälja dammsugare. Och fortsatte sen med att äta dammsugare.

* Glenn är en väldigt överbeskyddande far. När hans son Tobias går på toaletten så kollar Glenn alltid så att allt går rätt till, sedan när det är färdigt ropar han “TOBBE ÄR KLAR!”

Robert Aschberg:

* Du har ju en otroligt originell stil, Robert. En tuff skjutjärnsjournalist med jeans och svart kavaj. Jävligt originellt. Du är för fan bara en tingsrättsdom för sexuellt ofredande från att vara Lennart Ekdahl.

* Gert Fylking har varit ute och gått i flera månader nu. Ni ska se såna blåsor han har, det är fullkomligt vidrigt. Och nu har han blåsor på fötterna också.

* Det är lite skumt att de två cancerformerna det är mest insamlingar för är bröstcancer, som bara kvinnor får, och prostatacancer, som bara män får. Vet ni vem som är dom verkliga vinnarna här? Hermafroditerna!
(Grattis, Thomas Järvheden.)

* Robert har sagt att han aldrig bär slips, för att den dag han frivilligt hänger på sig en snara är den dag han dör. Fan, nu ångrar jag nästan att jag lärde Svullo windsor-knuten.

Dregen:

* Dregen har leopardmönstrade sängöverkast hemma. Det är väl inget att skryta om. Jonatan Unge har också fläckiga lakan.

* Det blev lite konstig stämning backstage. Dregen berättade att han gillar Kiss. Och Marika Carlsson sa: Du också? Ta fram galonlakanen, så kör vi!

Blandade komikerskämt:

* Jag vill inte påstå att Aron Flam är cyniker, men senast han log var när han hörde Astrid Lindgrens dödsbud.

* Aron Flam och Jonatan Unge är två väldigt lovande, unga, judiska komiker. Men har ni tänkt på att vi aldrig haft dom i samma program? Det är för att vi går efter det gamla talesättet: En jude är okej. Två judar är en konspiration.

* Claes Malmberg är buddhist. Själv är jag mer inne på voodoo. Jag har stuckit nålar en gräddbulle hela dan för att se om Claes skulle få ont.

* Hasse Brontén var en så usel snut att han fick två val. Sluta, eller ta över Palmeutredningen.

* Enda gångerna Hasse har uniform på sig numera är när han har spelningar med sitt Village People-coverband. Där är han faktiskt inte polisen, utan indianen. Och om ni undrar över Hasse Bronténs indiannamn, så är det Ligger Med Fjortisar.

* Jonatan Unge är faktiskt son till Cecilia Hagen, journalist på Aftonbladet. Och jag kan säga så här: Jonatan Unge är sin mamma upp i dagen. Oj förlåt, jag läste fel. Upp i röven. Jonatan Unge är sin mamma upp i röven.

Avhoppare:

Paolo Roberto har gått från boxare och kriminell slagskämpe till mysig kändis. Han har gjort en omvänd Papa Dee.

* Paolos idol är Muhammed Ali. Paolo tänkte “Jag kommer aldrig ha samma grundtalang, eller karisma… eller vältalighet, utseende, popularitet, framgång eller läskunnighet. Men om jag verkligen går in för det så kan jag också få parkinsons!”

* Vilken jävla stereotyp du är. Super Mario är mer nyanserad än dig.

* Paolo Roberto drömmer om att bli antastad av präster bara för att känna sig mer som en äkta katolik.

* Måns Zelmerlöv kallas Mums-Mums. Det förklarar en sak. Jag knackade på Thomas Järvhedens loge och han vägrade öppna för att han hade munnen full av Mums-Mums. Och jag trodde honom, för sen kom han ut och torkade bort lite vitt skum från ena mungipan.

* Måns Zelmerlöv spelade bad boy i “Footloose”. Men kom igen. Att vara tuff motorcykelkille i en musikal är lika macho som att vara tuff motorcykelkille i Village People.

* Det är svårt att skämta om dig, Måns, för allt bara rinner av dig. Jag kallar dig Teflon-Måns. Inte för att inget fastnar, utan för att jag vill slå ihjäl dig med en stekpanna.

* Förutom Carl-Jan Granqvist är nog min favoritkrögare Lennart “Hoa-Hoa” Dahlgren. Det är rätt kul det där, att han fått sitt smeknamn efter ett ljud han brukar göra. Om Carl-Jan fått ett smeknamn på samma sätt, så hade han kallats Carl-Jan “Ooooooh, tryck in den i mig djupare!” Granqvist.

Kändispolare:

* Om Alex Schulman är en tjocktarm som producerar skit så är Calle Schulman blindtarmen. Ett litet onödigt bihang som ingen vet vad den är till för och som med fördel kan klippas bort.

* Josefine Sundström, söt lugg. Är det för att dölja lobotomi-ärret?

* Du är väldigt vacker, Josefine. Men det känns ändå som ett slöseri. Att se Josefine Sundström mellan bröderna Schulman är lite som att se en regnbåge mellan två avfallsverk.

* Henric von Zweigbergk, denna gigantiska studioman, svettas ju otroligt mycket. En raggardusch för Henric är när han betalar fyra raggare för att spreja honom med högtryckstvätt.

* Det finns en rolig lek som heter “Sex steg från Dede Lopez.” Den går ut på att alla kändisar i hela världen är högst tre steg från att ha legat med Dede Lopez.

Vi tar ett namn från luften såhär… Tommy Lee. Har legat med Pamela Anderson. Som legat med Marcus Schenkenberg. Som legat med Dede Lopez. Tre steg från Dede Lopez!

Richard Sjöberg, han i Postkodmiljonären. Har legat med Linda Bengtzing. Som legat med Magnus Hedman. Som legat med Dede Lopez. Också där, tre steg från Dede Lopez.

Vi tar en sista. Adde Malmberg… Ett steg från Dede Lopez.

 —

/johabbed