Posts Tagged ‘Göteborg’

Reker? E de’ såna man förtär?

2010-08-06 20:12 by johabbed

 

Vad tycker du om situationen i Afrika?

Ango la ente oss!

 

I onsdags besökte jag Göteborg. Det är en stad som är väldigt säker på sin identitet. En identitet bestående av fisklukt, varvsarbete och ordvitsar.

Det finns exempelvis en stor parkeringspråm vid Skeppsbron. Göteborgskt så det förslår bara genom konceptet att man ska parkera sin bil på en stor jävla båt. Men sedan har vi namnet.

 

p arken e de la

(fotograf: Marcus Johansson)

Att skriva ut “Göteborg” under det patologiskt framvitsade namnet är så klart överflödigt. P-arken kan inte existera någon annanstans i detta univsersum.

Anledning till besöket var ståupp på klubben Gött i Mössan, och resesällskap var ett stabilt gäng bestående av de komiker vars namn jag tror förekommer oftast i den här bloggen – Marcus Johansson, Fritte Fritzson, Nisse Lind, och Cecilia Ramstedt.

Med andra ord fick 031:orna uppleva en skoj-afton bestående av enbart Malmökomiker, förutom den fantastiska Emma Knyckare som höll i trådarna som konferencier. Och Martin Gustafsson, som var DJ. Om man med DJ menar killen som, när den friskt blandade bränn-cd:n som gått på repeat hela kvällen råkar hamna på en lite häftig låt, ställer sig bredvid skivspelaren och ser allmänt DJ:ig ut.

Gigget var trevligt. Samkvämet därefter var ännu trevligare. Ölen var, som det heter på den lokala dialekten, sketabillig. Toaletten luktade starkt av Jenka.

Medan vi nyktrade till under torsdagen besökte jag, Marcus, och Nisse båten Ostindiefararen Götheborg. Det var nästan exakt så här:

  

/johabbed

Nu löser vi Palmemordet! del 1

2010-07-17 01:59 by johabbed

 

 

Mordet på Olof Palme är ett nationellt trauma som saknar motstycke i svensk historia, möjligtvis med undantag för när alla dog i sista avsnittet av Tre Kronor. Fast i det fallet vet vi att den skyldige var Sten Frisk. I fallet Palme är gärningsmannens identitet desto mer osäker.

Den 1:e juli år 2010, för drygt två veckor sedan, avskaffades preskriptionstiden för mord och andra grova brott. Detta påverkar förstås särskilt Palmegruppen, som tvingades ställa in sin sedan länge planerade after work-öl.

Vår husgud Leif GW Persson har nyligen fått i uppdrag att granska insomnade utredningar (ironiskt, med tanke på hans egen insomningsgrad), för att förhoppningsvis bringa klarhet i några gamla fall. Han kommer också att ha ett eget program i SVT där fokus är på “de mest uppmärksammade och aktuella brotten”. Slutsats: Leffe bör under hösten rent logiskt ha tillfälle att återigen kika på utredningen om mordet på statsministern.

Vi vill förstås hjälpa vår svettige vän. På denna blogg kommer vi därmed äntligen att ta vårt samhälleliga ansvar och en gång för alla knäcka det kriminalhistoriska lilla huvudbry som kallas Palmemordet. Det blir en serie med oregelbunda inslag där vi genom uteslutningsmetoden går igenom olika teorier kring gärningsmän för att slutligen kunna lösa mordet.

Denna serie börjar nu, med två närliggande teorier som båda grundar sig på att Christer Pettersson är ensam gärningsman, men att denne mördade statsministern av misstag. Håll till godo.

SPÅR # 1: KNARKKUNGEN

 

 

En teori som är relativt utbredd är att Christer Pettersson egentligen var ute efter att skjuta Sigge Cedergren. Den ökände knarkkungen var en av Chrilles affärsbekanta i den kriminella handeln och vandeln. Dessutom var såväl hans fysiska yttre som hans klädstil förvillande lika Olof Palmes.

Det som talar emot denna teori är att det inte finns några bekräftade konflikter mellan Cedergren och Pettersson vid den aktuella tidpunkten. Cedergrens flickvän var inte heller ett dugg lik Lisbeth Palme. Och kanske viktigast av allt — även en narkoman som Christer Pettersson borde känt till att Sigge Cedergren inte gärna gått och sett på bio, då de två en kort stund tidigare under kvällen träffats på svartklubben Oxen och dessutom så vitt man vet då inte varit ovänner.

Förmodligen är teorin alltså felaktig. Förmodligen.

 

SPÅR # 2: REVYKUNGEN

 

 

En teori som inte är alls lika utbredd är att Christer Pettersson egentligen var ute efter att skjuta Sten-Åke Cederhök. Den ökände revykungen var en nationalikon i Göteborg och etablerade catchphrasen “Hebbe lelle” i tv-serien Albert & Herbert. Dessutom var hans namn förvillande likt Sigge Cedergrens.

Det som talar emot denna teori är att det inte finns några bekräftade konflikter mellan Cederhök och Pettersson vid den aktuella tidpunkten. Cederhök var inte heller ett dugg lik Olof Palme. Och kanske viktigast av allt — även en narkoman som Christer Pettersson borde känt till att Sten-Åke Cederhök inte kan ha befunnit sig i Stockholm den aktuella natten, då Cederhök så vitt man vet aldrig någonsin lämnade Göteborg, och Stockholm så vitt man vet inte ligger i Göteborg.

Frågan man ställer sig är: Varför har ingen gått till botten med denna alternativa teorin?

Är det för att den leder till för många obekväma frågor om den revyvärld vi gärna vill tro har en högre moral än samhället i stort? Är det för att vi inte vågar lyfta på de stenar som säger att Göteborg är en go’ och härlig stad, lika fjärran från ministermord som nära till massarbetslöshet? Är det för att vi är rädda för konsekvenserna för såväl vårt rättssystem som våra tankar om normalt fungerande slutledningsförmåga om teorin mot all förmodan skulle visa sig vara korrekt?

Eller är det kanske därför att teorin är fullständigt efterbliven?

Förmodligen det sistnämnda. Förmodligen.

/johabbed

Femfemma I – Malmö-Göteborg, mellanlandning Irland

2010-06-16 18:33 by johabbed

 

PROLOG: Från torsdag till och med måndag hann jag med hela fem ståupp-gigg, fem dagar i rad. Då det inte skrivits så flitigt på bloggen den senaste tiden, och jag vill få upp siffran som står inom parantes efter ‘june 2010′ i högerspalten, så blir det ett inlägg per gigg. Vi börjar alltså med

 

FEMFEMMA I – TORSDAG

Ståupp anordnad av den engelskspråkiga institutionen WiseCrackers, denna gången inhyst på The Dubliner i Göteborg. Väldigt skrattglad publik, där kanske 50 procent var svenskar och 50 procent av annan nationalitet. Minst en person var från Isle of Man. För egen del gick gigget väldigt bra, liksom för mina Malmöitiska resekamrater Marcus Johansson och Nisse Lind. 040 represent.

Efter gigget berättade Shahin “The Mahin” Dehghani med illa dold sorg att detta smeknamn, som jag myntade i samband med att vi båda ståuppade på Klubb PrickPrick förra året, hade fått visst fäste. Jag ber om ursäkt.

I alla fall, Mister Mahin tog oss vidare till nåt happenin’ ställe en bit bort för fortsatt festande. Jag ville förstås lära känna min nya omgivning, och frågade därför kvinnan i insläppet vilken kriminell organisation som hade hand om garderoben på stället. Det fick hon inte säga, meddelade hon.

Väl inne visade det sig att garderoben var gratis, så vilken kriminell organisation det än rörde sig om så måste det vara en som arbetar ideellt. Only in Göteborg.

Vi blev inte långvariga, då musiken var uteslutande av typen untz untz untz untz blippi blipp blipp. Speciellt Marcus, i sin James Dean-skinnjacka, tyckte detta passade hans stil illa. Istället drog tidigare nämnda Malmötrio tillbaka till den lägenhet vi bodde i för att där förtära chips, digestive, rom och cola till en konsert-DVD med Paul Simon. Rock ‘n’ roll!

Ja, det var väl det. Coming soon… Fredag!

/johabbed

Schtupp!

2010-06-10 12:57 by johabbed

Jahapp, då börjar en långhelg med ståuppande. Först ett engelskspråkigt gigg när WiseCrackers intar The Dubliner i Göteborg ikväll, till vilket jag känner att jag har alldeles för få ordvitsar. Eller så drar jag denna: 

 

What animal is the largest?

A snake!

 

Det funkar på göteborgska.

Sedan bär det av tillbaka till Malmö för mitt första företagsgigg någonsin på fredagen, som ska handla om demokrati på nåt vis. Jag tror att jag är emot.

På lördag är det förstås premiär för den sanslöst grymma SKRATTKLUBBEN STEREO LOVE, som ingen på en tiomilsradie från epicentret på Stortorget i Malmö får missa. Och på söndag blir det ett gigg på nya Funny Gang i Malmö, som har förutsättningarna att bli en skum men låt oss säga intressant upplevelse.

Varför skriver jag då detta inlägg? Mest för att förvarna att blogginläggen under nästkommande dagar, om jag pallar skriva nåt, förmodligen kommer att vara fyllda med namnlistor som ingen bryr sig om. Och kanske som en minnesanteckning för när min ståupp-inducerade alkoholism gick in i sitt slutskede, då jag kommer vara fucking miljonär i valutan ölbiljetter de närmsta dagarna.

Förlåt, min lever.

/johabbed

Dito, Eller

2010-02-24 01:04 by haddock

Aftonbladet skämtar till det igen i en artikel om phishing-mail. ”Det luktade bedrägeri lång väg”, kommenterar Björn Eller. Din morsas efternamn luktade bedrägeri lång väg, Eller!

Tänker mig Björn med bred dialekt präglad av många många år i Göteborg.

“Hallå, jag heter Björn Eller!”

Eller kanske inte så kul, Eller? Eller? Buffalo buffalo Buffalo buffalo buffalo buffalo Buffalo buffalo.

/haddock