BOYAHED

Är det inte så att kattsand är totalt värdelöst? Det är skit. Skiten. The shit…

Det slutar alltid med ett gäng stenar eller korn som rullar ut på badrumsgolvet. Och när du omedvetet får dem i strumporna kan du aldrig veta om de transporterats dit av kattens tassar före eller efter the business end signed a huge deal.

Den ovetskapen kan ta knäcken på en människa. För du märker inte att de fastnat förrän du lagt upp benen i soffan intill nya kudden, på soffbordet vid sidan av chipsskålen eller i det nypolerade klaveret. Helt plötsligt ligger de där. Kornen, de hemska. Såväl strumpor som själ blir besudlade och den upplevda smutsen, doften, skammen, den går aldrig riktigt att tvätta bort.

Nej, kattjävel, gå hellre clubbin’ on the hallgolv där man tydligt ser tecknen på kabeldragning och lätt kan köra piruetten runt det producerade och avskyvärda, med hedern och strumporna i behåll.

Eller så är det upp till husse att ta fram tygpåsen, fylla den med liv och tyngd och hitta närmsta älv för att lätta hand och sinne.

/haddock