Kringlan Svensson och Nanna Johansson agerar paret Israel-Palestinasson i nedan klipp. Det är satir som satirar sig så mycket som en satir bara kan satira. Titta på det och känn hur du uppnått ditt rekommenderade årliga intag av, just det, satir.
Men dessutom så är det kul.
Mer av deras alster, exempelvis helylle-trevligt sällskapsspelande, återfinns så klart på Rikets Sal.
/johabbed
Wooooooo.
Jag har avklarat mitt första gigg som ståupp-konferencier. Denna milstolpe i svensk kulturhistoria skedde på Klubb PrickPrick i AF-borgen i Lund, efter att klubbens co-host Cecilia Ramstedt (som driver klubben med Erik Börén) ringde mig igår morse och erbjöd mig rollen.
Jag tackade ja. Och det gick fan fint.
Nu var publiken, sisådär 250-300 stycken, jävligt på direkt från början. Man behövde bara hälsa välkomna så woooooooades det. Så det var bara att surfa vidare på det.
Roligast för egen del var att det lokala materialet ihopsatt enbart för lundapubliken funkade så pass bra som det gjorde. Det handlade, närmare bestämt, om klientelet på Café Ariman och om snabbmatskiosken med det underliga folkmunsnamnet Bögen-i-backen. Samt om dess franchise-verksamhet.
Just det, sedan var där en massa komiker också. Det blev en riktigt bra kväll, där utan överdrift varenda en levererade. Vilket inte minst är skönt när man ska skriva om tillställningen på sin blogg.
Namedrop time! På scen stod i tur och ordning Carolina Svensson, Jørund Larsen, Bianca Meyer, Ludde Samuelsson, Kristoffer “Kringlan” Svensson, Malin Nanhed, Henrik Blomkvist och Anders “Ankan” Johansson. Alla var som sagt roliga och alla hade med sig publiken. Fedtness.
Personlig favorit under kvällen var Kringlans utläggning om en viss sång han gillade, samt att se hur han fick till en verkligt andaktsfull stämning under sitt material om Palmemordet. (Om det nu var ett mord.)
Efter ståuppen kånkades det stolar innan kvällen avslutades med ett par öl i Malmö. Good times.
/johabbed
Fredagen tog mig ner till Malmoe igen. Odramatisk flygresa, förutom den där killen som försökte spränga planet med en bomb han gömt i sina underkläder. Men det skedde ju i USA för över en månad sedan, så jag vet inte om det räknas.
Ståupp-gigg nummer fem under veckan skedde alltså på hemmaplan, närmare bestämt på På Besök, där den fjärde upplagan av Malmö Komedifestival gick av stapeln. Malmö Komedifestival innebär att den så kallade Möllan-falangen av Malmös ståuppkomiker samlas för att skämta inför en publik bestående av den så kallade Möllan-falangen av Malmös ståuppkomiker och kanske några till.
Kringlan Svensson höll i trådarna som konferencier, och sedan var vi inte mindre än 13 komiker som alla körde sprillans nytt material med imponerande kvalitet. Efteråt samlades vi i en skogsdunge för ett gruppfoto.
Från vänster till höger syns Valle Westesson, Nils Lind, Fritte Fritzson, jag, Jørund Larsen, Simon Svensson, Kringlan Svensson, Tomas Högblom, Marcus Johansson, Jonatan Unge, Cecilia Ramstedt, Josefin Johansson, och Jesper Rönndahl. Saknas på bilden, enligt uppgift för att han var längre in i skogsdungen och uträttade behov, gör Erik Börén.
Själv gjorde jag det dåliga valet att stå brevid två meter Fritte på ena sidan av mig, och folk som stod på en scen på den andra, vilket gör att jag ser ut som en storväxt dvärg. Nils Lind gjorde det bra valet att låta sin bror Sven vara stand-in för honom, och sedan få sitt ansikte dit-photoshoppat. Synnerligen lyckat.
Temat för festivalen var för övrigt “Ett år av dödsryck — Standup-döden i Sverige”, då Kringlan deklarerat att ståuppen kommer att avlida under 2010. Själv skojade jag därmed lite om hur ståuppen blivit förutsägbar, lite om Adde Malmberg, lite om Astrid Lindgrens barnsjukhus, och lite om hur olika ståuppare i lokalen kommer att döden dö.
Smått internt, alltså. Men det som inte handlade om folk där i rummet borde gå att finslipa och använda vidare.
Hela kvällen var förstås en enda stor circle-jerk — eller rund-runk, om man vill vårda det svenska språket. Men jävligt roligt var det i vilket fall. Min kollega på Robins, sång-och-dansmannen Valle Westesson, tog dödstemat hela vägen, maxade internskämts-mätaren, och sjöng en visa.
Nu bär det av till det något större arrangemanget Malmö Comedy Festival. Där ska jag köra fem minuter precis i början av hela schabraket, för att sedan titta på en massa andra lustigkurrar under resten av eftermiddag och kväll. Fedtness.
/johabbed
Jag hade äran att ståuppa på en av Oslipats experiment-kvällar igår, i den underbara lokal som är Tangopalatsets lumpna källare. Kvällen gick under rubriken “Snäll humor”.
Förutsättningarna var som följer: Komikerna skulle framföra fem minuter nytt material som aldrig körts på scen tidigare. Skämten skulle vara snälla, och för att kontrollera detta fanns en referensgrupp med förmodat lättstötta människor i lokalen.
Gruppen bestod av en tant, en feminist, och en jude. (Se bild ovan.) De lättstötta var beväpnade med förmågan att utdela minuspoäng om de kände sig kränkta. Dessutom fanns en jury med betydligt större faktiskt makt. Denna bestod förstås av medelklassmän i 30-årsåldern.
Just det, det fanns ett pris också. Vinnaren fick 1 000 kronor i etiska fonder.
Rent praktiskt hade man nog haft störst vinstchans om man helt skippat snällhetsgrejen och istället blidkat medelklassmännen med hjälp av könshumor, fördomar, och skämt på bekostnad av samhällets svaga. Fast då hade det ju bara varit helt vanlig ståupp.
Själv gick jag på snällhetsspåret mer eller mindre fullt ut. Det var skämt om drinkparaplyer, gnuggisar, ätliga grodor, tivolin, enhörningar, samt tomater. Med bara marginella inslag av spyor och överkörda igelkottar. Det mesta funkade rätt bra.
Status efter gigget: Nöjd men inte stolt.
Komikerna i övrigt var dom gamla vanliga, kan man säga. Närmare bestämt Jørund Larsen, Nils Lind, Valle Westesson, Cecilia Ramstedt, Tomas Högblom, Marcus Johansson, och Kringlan Svensson, med Fritte Fritzson som konferencier. Även Anders Celin skulle varit med, men var tvungen att dra sig ur på grund av sjukdom.
Det blev en mycket kul kväll. Värdig vinnare blev Kringlan Svensson. Han är snällheten personifierad. Titta bara så jävla städad han ser ut på den här bilden:
Kringlan är en man som inte skulle göra en fluga förnär. Föregående mening stämmer dock inte om man byter ut “fluga” mot “orangutang”. Och “förnär” mot “gravid”.
Men det hör ju inte hit.
/johabbed
Jag körde återigen ståupp på På Besök, klubben av och med Högblom och Ramstedt. Tredje gången för mig på klubben, femte gången som jag ståuppat sammanlagt.
Det var, som man bortskämts med på På Besök, en mycket skoj kväll. Mindre nöjd med min egen insats, mest för att jag inte kände att det var en förbättring från gången innan. Men det gick väl helt okej.
Den obligatoriska namedroppen över kvällens komiker: Kringlan Svensson, Martin Svensson, Jörund Larsen, Erik Börén, Jonatan Unge, Freja Hallberg och Fritte Fritzson.
Jag inser förstås att såna här meningslösa namedrops som jag delar med mig efter olika ståupp-gig är skittråkiga för dom flesta läsarna. Men denna gång hörde jag faktiskt allas framträdanden, och kan därmed skriva ett rejält omdöme om samtliga. Detta omdöme följer här:
Folk var roliga.
Sedan ölades det, men klockan är bara fucking 02 och jag är ändå fucking hemma, då jag var fucking ansvarsfull och drog hem i lagom fucking tid på grund av tidig fucking tvätt-tid i morgon fucking bitti. Jag gillar inte tidiga tvätt-tider, men är inte riktigt så upprörd som svordomarna i föregående mening insinuerar.
I alla fall. För att få in lite tvättäkta comedy i denna blogg kommer jag göra som jag gjort en gång förr, nämligen dela med mig av min setlist och sedan skriva ut ett par skämt som folk önskar läsa. De två första som kommenterar får alltså önska var sitt skämt av dessa, som jag sedan skriver ut.
SKOGENS KONUNG
SUPER MARIO
BIOTIKA
SILA MYGG OCH SVÄLJA KAMELER
MÄNNISKOSMUGGLING
APATISKA FLYKTINGBARN
KOKETTSMURFEN
RIDDAR CATO
GB-GLASSGUBBEN
En av dessa fraser är en lite längre så kallad rutin, så om nån råkar välja den så skriver jag ut densamma. Lycka till.
/johabbed
Ståupp-framträdande nummer fyra, eller IV för våra romanska läsare, avklarades i förrgår. Platsen var den alltid lika fullsmockade och finfina klubben Dockan Comedy i Västra Hamnen i Malmö. Det gick ganska bra. Jag experimenterade med ståupp-formen genom att ha bra publikskratt hela vägen utom på det allra sista skämtet som möttes av total tystnad. Det kändes nyskapande.
Eftersom ni suktar så avlägger jag härmed den traditionsenliga name-droppingen av samtliga som uppträdde. Låt er hänföras och drömma er bort till tonerna av Eric Andersson, Mats Andersson, Evelyn Mok, Martin Gustafsson, Lauri Erikoinen, Fritte Fritzson, Emma Wessleus, Jacob Stålhammar, Mikael Andersson, Anders Kettunen och Björn Johansson.
Jag såg tyvärr inte så många av ovannämnda komikers framträdanden då jag först var upptagen med mitt eget och sedan lämnade brottsplatsen i halvtid. Men folk var säkerligen roliga.
Igår besökte jag På Besök som rent civil människa. Också där var det fullsmockat, också där var folk väldigt, väldigt roliga. Också här namedroppar jag komikerna, mest för att listan med taggar under detta inlägg ska slå rekord. Vi snackar Tomas Högblom som konferencier, Kringlan Svensson, Mats Andersson, Erik Börén, Jonatan Unge, Pernilla Hammargren, Marcus Johansson, Simon Svensson, Fritte Fritzson, och Jesper Rönndahl.
Med andra ord stod hela det beryktade humorkollektivet Malmö 8 på scenen. Den tidigare medlemmen Nils Lind har uppenbarligen blivit utslängd och ersatt av Mats. Jonatan och Pernilla är inte medlemmar, eftersom - och nu citerar jag Fritte – “vi kan fan inte ha judar och brudar i Malmö 8!” Det tycker jag är bra sagt eftersom det rimmar.
Efter ståuppen ölades det och skrålades till Elvis-dängan “Suspicious Minds”. En låt skriven från perspektivet av en artist som uppenbarligen knullar runt under sitt turnerande, kommer hem luktande av sprit och kön, och i rent försvar går till motangrepp och anklagar sin tjej för att vara paranoid och svartsjuk.
HERE WE GO AGAIN! ASKING WHERE I’VE BEEN!
Lyssna på låten igen med den insikten, så får den helt nya lager.
/johabbed
Min lokala comedy club Oslipat ligger ungefär ett stenkast från där jag bor. Jag säger ungefär eftersom jag ännu inte testat i praktiken, men jag känner mig ganska säker på att jag med rätt sten, lite övning, och en del tur skulle kunna pricka dom från min balkong.
I går hade denna eminenta ståuppklubb sin säsongsavslutning i kombination med en specialkväll, där alla komikerna verkade “i någons anda”. Kringlan Svensson, Jesper Rönndahl, Freja Hallberg, Marcus Johansson, Nils Lind, Erik Börén, Fritte Fritzson, Tomas Högblom och Kalle Lind skämtade som om de vore personen som stod före dem i listan du just läste. Utom Kringlan Svensson, som alltså skämtade i Kalle Linds anda. Och utom Erik Börén, som tolkade Cecilia Ramstedt som tyvärr var sjuk.
Det hela blev otroligt roligt, både som upplevelse och rent humormaterial-mässigt. När en kväll innehåller skämt om både spontan abort (Marcus i Frejas anda) och Mikael Rickfors dotter Leakim (Kringlan i Kalle Linds anda) så blir den kvällen en bra kväll.
Riktigt grym lokal för ändamålet också. Oslipat flyttade ner från den stora fest-och-tangolokalen till källaren. Tegelväggar, trångt, och ett avstånd mellan scengolv och tak som närmast kan beskrivas med den forntida längdenheten “en Fritte”.
Källaren är helt enkelt optimal som humorlokal, precis som österrikare vetat i decennier. Hoppas det blir mer upptåg där nere i framtiden.
/johabbed
Gårdagen tillbringade undertecknad med att slå sig själv i huvudet med en petflaska, skråla, vråla, dricka shots, och sörja husdjur som dött i allergichock. En helt vanlig dag, helt enkelt, med skillnaden att alltsammans filmades.
Jag deltog nämligen vid inspelningen av ett avsnitt av den kommande serien Succéduon, där två herrar i en humorduo som heter Anders och Måns spelar två herrar i en humorduo som heter Anders och Måns.
Marcus Johansson, Tomas Högblom, Kringlan Svensson, Magnus Fick-aldrig-efternamnet-men-kände-efter-lite-brainstorming-igen-som-bekant-sen-falutiden, och jag spelade gamla gymnasierevy-kompisar till Måns Nilsson. Dessutom deltog även riktiga skådisar i form av Josefina Johansson och Karin Lithman.
Lärdom # 1: Att sitta vid ett bord och låtsasfesta i en massa timmar gör att man vid tresnåret på natten mår som om man festat på riktigt. Tricket med att ha roligt nykter på fester tycks således vara att bete sig som en idiot från minut ett och sjunga sånger tills man blir hög av syrebrist. Detta har förstås frikyrkor lärt sig för längesen.
Lärdom # 2: Om man äter kinamat på papperstallrikar som i sin tur är placerade på ett gammalt träbord, så kommer dessa papperstallrickar av okänd kemisk reaktionskedja att fastna på träbordet. Om man sedan försöker få bort de fastnade pappersflagorna med vanligt vatten, så kommer lacken på bordet att fuckas upp och ljusa fläckar kommer synas lite här och där. Gamla träbord troddes länge vara oövervinnerliga, men de har alltså en liten svaghet. Vatten.
Lärdom # 3: (Ur en bok med förhörsutdrag från Palmeutredningen som jag hittade i en bokhylla och bläddrade lite i när det blev dötid.). Den svenska polisen förnekar sig inte. En man från norra Afrika som figurerade perifert i Palmeutredningen, och här citerar jag från minnet, ”gick inom polisens spaningsgrupp under namnet Negern“. Klart han gjorde det.
I alla fall, det var en väldigt rolig inspelning. Teamet på Way Creative, eller Way som dom som är nere med saker och ting kallar dom, eller WayCray som jag av okänd anledning kallar dom, är fina människor.
/johabbed
Favoritbloggar
The blog owner requires users to be logged in to be able to vote for this post.
Alternatively, if you do not have an account yet you can create one here.
Powered by Vote It Up