Posts Tagged ‘Martin Lettevall’

Två toppengigg och en bombning

2010-04-24 11:52 by johabbed

Jag har hunnit med tre ståuppgigg de senaste två dagarna. Nytt rekord. Här kommer ett trist blogginlägg om det.

 

 

I torsdags uppträdde jag på säsongsavslutningen av Klubb PrickPrick i Lund, som på grund av dubbelbokning hade fått flytta ut från Café Athen till grannlokalen Tegnérs matsalar. Lokalen funkade utmärkt för ändamålet och kvällen blev riktigt bra helt igenom.

Själv är jag tämligen nöjd med min insats. Skamlöst bra respons på inledande grejer om en viss Eyjafjallajökull, och sedan rullade det på. Fedtness.

Bara för att namedrop-grejen är så förväntad… Här kommer den. De andra humormånglarna denna afton var Kringlan Svensson som ingående beskrev logistikproblemen med bögtåg, Fabian Steier som gjorde debut, Agneta Wallin som var politisk och rolig, Nils Lind som gjorde ett extremt bra gigg, Erik Löfmarck som lärde kidsen om Povel Ramel, Anders Celin som våldtog det politiskt korrekta, samt den sävlige norrlänningen Ola Söderholm som avslutade med den äran.

Efter gigget åkte vi till Malmö och mötte upp med bland andra Aron Flam, som stack folk i benen med drinkpinnar och höll guerilla-föreläsningar om hallucinogeners betydelse för den mänskliga evolutionen. Good times.

 

 

Igår fick jag så för första gången uppleva att köra två gigg samma kväll.

Först på engelska i WiseCrackers regi, i form av after work-comedy på Southern Kitchen i Malmö. Det var första gången det ståuppades i lokalen, som var tillräckligt liten för att vara intim och skrattvänligt trång, men tillräckligt stor för att ha en duglig mängd publik. Det kommer bli en fin återkommande plats.

Jag körde i nästan en kvart, vilket är mitt längsta gigg på engelska hittills. Återigen tillåter jag mig vara tämligen nöjd. Jag var kul, nytt material funkade, publiken skrattade, Jesus grät och Moder Teresa onanerade. Eller nåt dylikt. Frid och fröjd.

Trodde ni att ni slapp? NEJ! De andra komikerna under kvällen måste enligt lag nämnas. Dessa var Wisecrackers-veteranerna Nils Lind, Joe Eagan, och Jørund Larsen, samt Cecilia Ramstedt som gjorde en imponerande engelskspråkig debut. Hennes överklassengelska dialekt passade dessutom perfekt ihop med hennes material och allmänna uppenbarelse.

 

 

Sedan tog vi oss vidare till På Besök, där mitt streak av bra gigg fick se sig bryskt avlivat.

Jag får skylla mig själv, eftersom jag bestämt mig för att bara köra kassa skämt. Skämt som, på riktigt, finns samlade i ett word-dokument på min dator som heter “KASSA”. Och som rent objektivt är ganska… kassa.

Igår fick alltså dessa olycksaliga kassa skämt äntligen chansen att få höras av allmänheten. Tanken var att konceptet i sig skulle bli en rolig grej. Men jag var själv ganska kass på scen och fick aldrig igång nåt flyt, så det funkade inte. Resultatet blev att jag helt enkelt stod framför en publik och drog kassa skämt. Inte så kul.

Men, men. Lärdomen får bli att inte vara övermodig. Just det, och att undvika kassa skämt.

Folk som var roligare än mig under kvällen var Cecilia Ramstedt, Tomas Högblom, Petrina Karlsson, Emma Knyckare, Ola Söderholm, Marja Nyberg, Nils Lind, Ulrika Ellemark (finfin debut), och Kringlan “Bistrovagnen” Svensson.

Sedan ölades det lite.

 

 

På vägen hem gick jag förbi en lång radda ungdomar med sovsäckar och tält som häckade utanför Folkets park. Då det inte finns någon Stjärnornas Krig VII för kidsen av idag att köa till hade de istället fått nöja sig med en stundande Idol-audition. Nåt ska de ju fördriva tiden med, de små liven.

Det är alltid spännande att kommunicera med hoppfulla, optimistiska unga människor vars drömmar man vet ska krossas nästa dag, så jag passade på att hålla lite fylle-låda. Jag kände mig lite som Triumph the Insult Comic Dog, fast utan tv-kamera och hunddocka och förskrivna skämt och…

Okej. Jag bara var taskig mot folk.

/johabbed

Den irske hygge

2010-04-02 12:30 by johabbed

 

 

Mitt första gigg på utländsk mark, tillika mitt tredje engelskspråkiga gigg någonsin, gick av stapeln i Köpenhamn igår. Återigen var det i WiseCrackers regi, denna gång på den irländska pubben The Dubliner, centralt belägen vid Amagertorv på Strøget. 

Ja, vi var alltså på en irländsk pub i Danmark. En kombination som får nykteriströrelser världen över att darra i skräck.

Riktigt bra kväll. Cirka 150 betalande och skrattande i publiken, ett fullsmockat rum, och idel komiker som levererade. Det enda negativa var väl att det var väldigt varmt och lite segt mot slutet, men det kommer till en följd av det stora publiktrycket.

Martin Lettevall höll ihop kvällen som konferencier, och den fucking lineup of comedians (som danskarna säger) bestod förutom undertecknad av australiensaren Jason Nichols, amerikanen Scott “Hog” Wild, kanadicken Joe Eagan, svenskarna Marcus Johansson, Nils Lind, och Evelyn Mok, samt danskarna Sanne Søndergaard och Brian Mørk.

Själv var jag ganska rolig. Några grejer hade kunnat levereras bättre, men på det stora hela får jag vara nöjd.

Sedan bar det av till Malmö för att möta upp med folk som ståuppat på På Besök. Vi missade ståuppen, men kom lagom till att det började spelas musik. En frisk blandning av Peps Persson och Tupac, från en spellista jag gissar heter “låtar att dricka Red Stripe till”.

Det var som om dom hade snott min iTunes och satt på random.

/johabbed

International incident

2010-03-07 23:25 by johabbed

Idag testade jag för första gången på att ståuppa på engelska. Närmare bestämt på klubben WiseCrackers, ännu lite närmare bestämt på det irländska ölhaket Fagan’s i Malmö.

Den internationella ligan bestod, förutom undertecknad halvisländska svensk, av en australiensare (Louis Zezeran), en amerikan (Phil Schwarzmann), och tre danskar (Camilla Henningsen, Niels Forsberg, och Simon Astrup). Samt klubbägarna Martin Lettevall och Joe Eagan, svensk respektive kanadick.

Jag märkte inför detta gigg att en förvånande mängd av mitt svenska material är just svenskt. Ibland för att poängerna hänger på fraseringar eller ordval som bara funkar på svenska, och ibland för att jag refererar till föga internationella saker som Rädda Joppe eller Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Jag lyckades i alla fall skrapa ihop sju minuter skämt som jag trodde skulle funka på engelska, och skrev nåt nytt som inte lär funka på svenska — om en rättstvist mellan homosexuella och leprechauns över rättigheterna till regnbågen. Vissa grejer funkade sämre än de brukar på svenska, vilket till viss del kan bero på att leveransen inte satt som den skulle. Men på det stora hela tyckte jag att det funkade fint.

Med andra ord: Fedtness. Detta ska göras om.

/johabbed