Posts Tagged ‘Ola Söderholm’

Oslipat vs På Besök

2011-11-03 02:32 by johabbed

Ikväll körde favvo-ståuppklubben Oslipat för tredje gången någonsin sin Stockholmsupplaga på Kolingsborg. Jesper Rönndahl, Emma Knyckare, Tomas Högblom och Marja Nyberg körde, förutom klubbvärdarna Marcus och Fritte. Av allt att döma var det hur trevligt som helst. Jag var inte där.

Istället var jag på lågbudget-tillställningen Ståupp På Besök i Malmö. Åtta väldigt roliga komiker körde en massa väldigt roliga grejer, varav det mesta dessutom var väldigt nytt. Av mig att döma var det hur trevligt som helst. Jag var där, dock med tillräckligt mycket alkohol i blodet för att besudla mitt omdöme.

Nu finns det förstås inget konkurrens mellan klubbarna på något sätt. Men jag kunde ändå inte låta bli att bli onödigt defensiv och tävlingsinriktad när jag fick sms från Marcus om hur trevligt Oslipat varit i Stockholm.

Nedan följer en autentisk sms-konversation från för någon timme sedan. För sammanhanget kan nämnas att Oslipat hade en betalande publik på typ 250, medan På Besök körde med gratis inträde och i bästa fall rymmer typ 50 personer i en väldigt trång lokal.

Håll till godo.

 

MARCUS:

Hur var er kväll? Vår var fantastisk.

250 betalande. Hur många betalande hade ni?

 

JAG:

253.

 

MARCUS:

Oj. Grattis.

 

JAG:

Tack! Ville inte regna på er

parad. Men fakta är fakta.

 

MARCUS:

Hur var STÄMNINGEN då?

 

JAG:

Vet inte hur man ska beskriva den

mer än “snäppet bättre än hos er.”

 

MARCUS:

Jaha. Grattis då.

 

Sådär. Som sagt, jag kanske var obefogat defensiv.

/johabbed

PS. För att ingen ska känna sig utanför var de roliga människorna på På Besök inga mindre än Jørund Larsen, Palle Strömberg, Josefin Johansson, Ola Söderholm, Nils Lind, Lina Linderberth, Cecilia Ramstedt och Kringlan Svensson. En stor del av deras lön är att genom uppräkningen få ännu en träff när dom googlar sig själva.

VII mot dom

2011-02-14 15:22 by johabbed

I lördags var det dags för Malmös bästa komedifestival, nämligen Malmö Komedifestival på det ypperligt trevliga kyffet På Besök. Malmö Komedifestival VII, närmare bestämt, vilket jag väl måste skriva ut för att rubriken till detta inlägg ska få något som helst sammanhang.

Tomas Högblom hade satt ihop kvällen på jakt efter det eftersträvansvärda världsrekordet i flest komiker på minst yta. Lineuppen syns (knappt) här.

 

Alltså. Marcus Johansson, Emma Knyckare, Kalle Lind, Tora Larsson, Petter Bristav, Evelyn Mok, Jesper Rönndahl, undertecknad, Cecilia Ramstedt, Erik Börén, Sandra Ilar, Jørund Larsen, Ola Söderholm, och Kringlan Svensson, med tidigare nämnda Högblom som konferencier. För er som inte kan sånt här, så kan jag berätta att det är en väldigt, väldigt fin lineup.

Eftersom vi var så otroligt många så blev det korta små set. Här är mitt.

 

Det jag är mest nöjd med är att jag nu äntligen har ett bra skämt om Palmemordet att använda när lusten faller på. Det är ju en sån grej man saknat tidigare.

/johabbed

In a weekend condition

2010-08-03 01:53 by johabbed

Detta inlägg skrivs lite pliktskyldigt.

Jag har nämligen, som synes, inte bloggat så mycket de senaste dagarna. Under samma period jag dock haft väldigt trevligt på olika ståupp-relaterade tillställningar. Alltså sådana jag brukar sammanfatta lite summariskt här på bloggen när jag inte har inspiration till mer kreativt författande.

Kreativt författande får vänta ännu längre. Nu kör vi lite summarisk sammanfattning av helg-upptåg.

På fredagen: Malmö Komedifestival VI. Just denna version av begreppet komedifestival är alltså en omskrivning för att den så kallade Möllan-falangen av Malmös ståuppare samlas för att skoja samt dricka öl på det 13 kvadratmeter stora ölhaket På Besök.

De utvalda bestod denna gång av Erik BörénJørund Larsen, jag, Tomas Högblom, Nils LindMarcus Johansson, Fritte Fritzson, och Kringlan Svensson, vilka i sin tur förstärktes med gäster från huvudstaden i form av Sara Andersson, Ola Söderholm, och Sandra Ilar.

Folk körde nästan bara nyskrivet, publiken var med, och det var riktigt bra klass kvällen igenom. Hurra vad vi är bra.

På lördagen: 30-årsbaluns för Erik Börén på KB i Malmö, med scenshow följd av hejdundrande fest. Scenshowen deltog jag i som kortast, då jag fått uppdraget att författa fem oneliners om kvällens huvudperson. Då Sydnytt-chefen Per Lärka aldrig dök upp trots att jag sett hans namn på gästlistan så var denna huvudperson alltså Erik.

Resten av showen, expertly konferencierad av Fritte Fritzl, bestod av bland annat Ola Söderholm som förmedlade långväga hyllningsord från Jonatan Unge, samt fina musikuppträdanden av Ryska Posten, The Bernadottes, Hojfen Balagan, och det lokala countrybandet Ewing Family Stone.

De sistnämnda inledde sin spelning med den gamla gospeldängan “Were You There (When They Crucified My Lord)?”. En hel låt som hade kunnat formuleras mer koncist med orden ”Är du jude?”

Svängig antisemitism var förstås bara en liten del av denna kväll, som blev synnerligen lång och festlig med mycket dans och karaktärsfördärvande drycker. Fedtness.

På söndagen: Oslipat höll pilotinspelning i Tangopalatsets källare. Här var jag inte med på scen utan drack istället återställar-öl och hade roligt som publik, när herrarna Fritte & Marcus höll ihop en rolig ståuppkväll med Petrina Karlsson, Sandra Ilar, och Kringlan Svensson. Det blir nog en bra pilot.

Ja, det var väl det. Jag säger som min lever sa i fredags: I’m out!

/johabbed

Två toppengigg och en bombning

2010-04-24 11:52 by johabbed

Jag har hunnit med tre ståuppgigg de senaste två dagarna. Nytt rekord. Här kommer ett trist blogginlägg om det.

 

 

I torsdags uppträdde jag på säsongsavslutningen av Klubb PrickPrick i Lund, som på grund av dubbelbokning hade fått flytta ut från Café Athen till grannlokalen Tegnérs matsalar. Lokalen funkade utmärkt för ändamålet och kvällen blev riktigt bra helt igenom.

Själv är jag tämligen nöjd med min insats. Skamlöst bra respons på inledande grejer om en viss Eyjafjallajökull, och sedan rullade det på. Fedtness.

Bara för att namedrop-grejen är så förväntad… Här kommer den. De andra humormånglarna denna afton var Kringlan Svensson som ingående beskrev logistikproblemen med bögtåg, Fabian Steier som gjorde debut, Agneta Wallin som var politisk och rolig, Nils Lind som gjorde ett extremt bra gigg, Erik Löfmarck som lärde kidsen om Povel Ramel, Anders Celin som våldtog det politiskt korrekta, samt den sävlige norrlänningen Ola Söderholm som avslutade med den äran.

Efter gigget åkte vi till Malmö och mötte upp med bland andra Aron Flam, som stack folk i benen med drinkpinnar och höll guerilla-föreläsningar om hallucinogeners betydelse för den mänskliga evolutionen. Good times.

 

 

Igår fick jag så för första gången uppleva att köra två gigg samma kväll.

Först på engelska i WiseCrackers regi, i form av after work-comedy på Southern Kitchen i Malmö. Det var första gången det ståuppades i lokalen, som var tillräckligt liten för att vara intim och skrattvänligt trång, men tillräckligt stor för att ha en duglig mängd publik. Det kommer bli en fin återkommande plats.

Jag körde i nästan en kvart, vilket är mitt längsta gigg på engelska hittills. Återigen tillåter jag mig vara tämligen nöjd. Jag var kul, nytt material funkade, publiken skrattade, Jesus grät och Moder Teresa onanerade. Eller nåt dylikt. Frid och fröjd.

Trodde ni att ni slapp? NEJ! De andra komikerna under kvällen måste enligt lag nämnas. Dessa var Wisecrackers-veteranerna Nils Lind, Joe Eagan, och Jørund Larsen, samt Cecilia Ramstedt som gjorde en imponerande engelskspråkig debut. Hennes överklassengelska dialekt passade dessutom perfekt ihop med hennes material och allmänna uppenbarelse.

 

 

Sedan tog vi oss vidare till På Besök, där mitt streak av bra gigg fick se sig bryskt avlivat.

Jag får skylla mig själv, eftersom jag bestämt mig för att bara köra kassa skämt. Skämt som, på riktigt, finns samlade i ett word-dokument på min dator som heter “KASSA”. Och som rent objektivt är ganska… kassa.

Igår fick alltså dessa olycksaliga kassa skämt äntligen chansen att få höras av allmänheten. Tanken var att konceptet i sig skulle bli en rolig grej. Men jag var själv ganska kass på scen och fick aldrig igång nåt flyt, så det funkade inte. Resultatet blev att jag helt enkelt stod framför en publik och drog kassa skämt. Inte så kul.

Men, men. Lärdomen får bli att inte vara övermodig. Just det, och att undvika kassa skämt.

Folk som var roligare än mig under kvällen var Cecilia Ramstedt, Tomas Högblom, Petrina Karlsson, Emma Knyckare, Ola Söderholm, Marja Nyberg, Nils Lind, Ulrika Ellemark (finfin debut), och Kringlan “Bistrovagnen” Svensson.

Sedan ölades det lite.

 

 

På vägen hem gick jag förbi en lång radda ungdomar med sovsäckar och tält som häckade utanför Folkets park. Då det inte finns någon Stjärnornas Krig VII för kidsen av idag att köa till hade de istället fått nöja sig med en stundande Idol-audition. Nåt ska de ju fördriva tiden med, de små liven.

Det är alltid spännande att kommunicera med hoppfulla, optimistiska unga människor vars drömmar man vet ska krossas nästa dag, så jag passade på att hålla lite fylle-låda. Jag kände mig lite som Triumph the Insult Comic Dog, fast utan tv-kamera och hunddocka och förskrivna skämt och…

Okej. Jag bara var taskig mot folk.

/johabbed

God is a DJ

2010-03-30 22:20 by johabbed

  

ACHTUNG! Detta inlägg är till stora delar ganska tråkigt. Det handlar om ståupp och innehåller därför många meningslösa namnlistor. Bara så ni vet. ACHTUNG!

 

Ajm böck, bijåtches.

Med andra ord: Jag är tillbaka på skånsk mark efter ett antal dagar i Stockholm. Det känns omedelbart väldigt tryggt, vilket är en direkt följd av att Skåne är platt. Dels minskar risken att snubbla, och dels kan man se långt bort och därmed vara väl förberedd inför eventuell annalkande fara.

Under den knappa vecka jag tillbringat i den kungliga huvudstaden har jag större delen av tiden umgåtts med en värmlänning, en göteborgare och en hel jävla drös skåningar. Den mytomspunna äkta stockholmaren är en desto mer sällsynt varelse.

Allt var mycket trevligt. Jag hann även med att ståuppa några gånger. Eller rättare sagt vid tre tillfällen.

På torsdagen fick jag hänga med till O’Learys i Uppsala och klubben KICK ASS COMEDY!!!!!!!!!!! Jag tror att det egentligen stavas med något färre utropstecken, men det kändes naturligt att bara ösa på sådär.

Kvällen arrangerades av den mycket gemytlige Adeel “Det är inte jag som valt klubbens namn!” Faqih och innehöll dessutom komikerna Ramin Nouri, Johan Lingdén, Paul De Valle, Kodjo Akolor, och den internationellt efterlyste Jason Rouse.

 

 

Kvällens DJ var ingen mindre än Jesus Kristus, eller åtminstone en framtida vinnare av lookalike-tävlingar för densamme. Jag nämnde detta faktum när jag stod på scen, men det blev inget riktigt roligt på ämnet förrän Jason gick upp och använde den messiaslike skivvändaren som återkommande inslag. Fina grejer om att han får passa sig nu när påsken är på väg och dylikt. Ni vet.

Jag inledde kvällen, och det gick väl sådär. De gånger det applåderades berodde det förmodligen på hockeyn i andra rummet.

Efter att Kodjo avslutat kvällen med den äran visade det sig att cirka en tredjedel av publiken bestått av lumparsnubbar, som gärna snackade insats och skanderade “IGELKOTT! IGELKOTT!” om och om igen. Hade jag vetat om denna falang inför mitt framträdande så hade jag ju åtminstone kunnat arbeta in skämt om termosar fyllda med kokta makaroner.

 

 

På fredagen var jag på klubben FLOPP på Restaurang Victoria. Andra komiker var Per-Robin Gustafsson, Leon Berg, Malin Appeltofft, Ola Aurell, Erik Artur Andersson, Ludde Samuelsson, Fredrik T Olsson, Johan Ranner, och Anders Helenius. Jag var först ut. Det var tyvärr inte så mycket folk i publiken, så det var svårt att få igång nåt på allvar, men man truckade på. Betyg på mig själv: Helt okej efter omständigheterna.

På lördagen och söndagen såg jag ståupp som simpel publik på Norra Brunn respektive Big Ben, men om jag skulle lista alla namnen som uppträdde där så kan jag lika gärna klistra in adressen till eniro. Så här: http://www.eniro.se

 

  

På måndagen stod jag åter på scen, närmare bestämt på El Mundo på Söder. Passa er, för här kommer fler namn på roliga människor som höll i mickar: Peter Merecki, Yvonne Johnsson, Erik Löfmarck, Patrik WesterlundBehrad Rouzbeh, Ola Söderholm, och David Druid. Och två till: Henrik Blomkvist och Anders Sparring, klubbens konferencier respektive DJ.

Det lilla ölhaket var fullsmockat och kvällen väldigt rolig. Själv blandade jag beprövat material med nyare grejer till fin respons. Tack, publiken.

Apropå publiken så var det också väldigt skoj att träffa på såväl Dr Humår som duon Valdemar Westesson och Magnus Talib (också kända som Valle & Talle) i vimlet. Valle filmade för övrigt mitt framträdande, så kanske kommer det finnas möjlighet att se mig ståuppa på det världsomspännande nätet the Internets i framtiden.

Spännande.

/johabbed

Fyra av sex: Tiny Comedy

2010-01-29 19:03 by johabbed

Jäpp jäpp.

Veckans sista ståupp-gigg i Stockholm, en charmig men snötyngd stad på Sveriges östra kust, avklarades på Tiny Comedy igår. 

Jag testade ett par nya grejer som funkade fint, drog sedan mer säkert material, och avslutade med lite good ol’ dvärgporr. Som inte är nytt på nåt sätt, men som det var längesen jag körde. Det gick bra, tycker jag.

Liksom på Komikaze i tisdags så var Ola Söderholm konferencier. Han funkar nästan otippat fint i rollen, och mixade dessutom in lite blandade skämt från sitt framtida deltagande i Roast på Berns. Det kommer att funka bra.

Övriga komiker… öhm, listan inför gigget på Facebook och slut-lineuppen hade inte överdrivet mycket gemensamt, så detta blir ytterst osäkert. Men några av dem var i alla fall Erik Hultkvist, Sara Andersson, Melody Farshin, Per Robin Gustafsson, Niklas Folkegård, och Henrik Blomkvist.

Den sistnämnde har jag inte sett innan, och jag lyckades egentligen bara se halva framträdandet. Hans andra halva kanske övergick till rutiner om hur tjejer går två och två på toaletter blandat med ren nazistpropaganda, så jag ska inte säga för mycket. Men det jag såg var riktigt smart och roligt material.

Nu bär det av till På Besök för att skämta helnytt. Jag borde ha lagt tid på det istället för att skriva det här inlägget. Men jag har aldrig påstått att jag kan prioritera.

/johabbed

Två av sex: Komikaze

2010-01-27 01:28 by johabbed

Gigg nummer två under ståupperiveckan avklarat. Denna gång på en klubb som heter Komikaze och ligger i Stockholm, en charmig men snötyngd stad på Sveriges östra kust.

Till skillnad från Big Ben-gigget i söndags så kände jag mig pigg och hade väldigt roligt på scenen. En del av skillnaden kan tillskrivas ringrost och allmän trötthet i söndags, men mycket beror nog också på att jag då enbart körde material jag vet brukar funka. Safe = trist.

Så ej denna gång. Första halvan var beprövade grejer, sedan var mycket helt nytt. Jag hade även bestämt mig för att dra ett skämt jag till 95 procent visste skulle bomba, bara för att själv få det lite intressantare på scenen. Skämtet, som jag kört (och bombat med) en gång i somras, är följande:

 

Jag skulle vilja ha ett husdjur, men jag är pälsallergiker. Så jag funderar på att skaffa en mogwai och sedan mata honom efter midnatt.

 

Procenten stämde, skämtet bombade med all rätt, och jag fick det intressantare på scenen. Fedtness.

Det nya jag körde fick varierande reaktioner. Särskilt en grej funkade extra bra, tack vare att en herre i publiken fick mål i mun och var precis lagom jobbig på precis rätt ställe i skämtet. Han blev som en kass snubbe i rundpingis som returnerar en boll med ett rejält ballong-upplägg, och sedan var det bara att smasha.

I sammanfattning: Safe start, sedan en andra halva med lite djupare dalar och högre toppar än i söndags. Ergo, ett roligt gigg.

Resten av kvällen gick inte heller av för hackor. Ola Söderholm var konferencier, och så uppträdde Jörgen Lötgård, Sara Andersson, Elina Du Rietz, Anders Celin, och Mathias Heldevik i åtta minuter vardera. Folk var väldigt roliga.

Kvällens avslutades med nyzeeländaren och improvisationsmästaren Al Pitcher i ett halvtimmeslångt set. Jag träffade Al när han var nere och gjorde ett avsnitt av Robins, men hade inte sett honom ståuppa live tidigare. Han var förjävla rolig.

Skum sak jag lade märke till: Al pratar om istappar, och säger att han aldrig känt nån som dött av en istapp och att det säkert inte fanns nån i rummet som kände nån som dött av en istapp. Då räcker två personer i publiken försynt upp händerna…

Al missar tyvärr detta, då han redan är vidare på nästa rolighet om istappar. Det skumma är att de här två människorna — som uppenbarligen varit bekanta med nån som dött av en istapp – då glatt fortsätter att skratta åt de följande istapps-skämten.

Så tydligen var den där istapps-förolyckade människan ingen de sörjde alltför mycket. Skönt det.

/johabbed

HIV-mannen är den bästa superhjälten

2009-08-16 22:38 by johabbed

Hej då, Stockholm. Hallå, Malmö…festival? Just fan.

Jag är omringad. Hela grannskapet luktar vildsvinskebab.

 

 

I alla fall. Innan detta åbäke till folkfest drog igång tillbringade jag sista veckan av min semester / arbetslöshet med en tripp till Sveriges huvudstad. Det ölades med olika människor. Mellan ölandet hann jag med hela två ståupp-gig. Jag har alltså satt nytt personligt rekord på antal framträdanden på en vecka. Två.

På tisdagen: KomikazeEgo, en klubb som drivs av Mike Räsänen. Kvällens konferencier var Johan Sköld, och line-uppen var grym. Komikerna var Johan Ranner, Ahmed Berhan, Johan Uddenberg, Ola Söderholm, Suzanne Olsson, Mårten Andersson, Anna Söderlind, och Robin Olsson.

Sådär. Nu har jag namedroppat så mycket att fetstils-funktionen temporärt fått slut på färg. Det var en riktigt bra kväll, med Ahmed och Ola som främst glänsande. Också kul att skåda Anna Söderlind, som jag aldrig sett ståuppa förut. Hon var skitrolig.

Själv var jag inte jättenöjd, men gjorde väl en okej Stockholmsdebut. Extra minnesvärt blev det när jag drog ett skämt där punchlinen helt enkelt är…

 

Andreas Lundstedt i Alcazar.

 

… och det visade sig att denna Andreas Lundstedt i Alcazar satt i publiken. Vilket man uppmärksammades på av hans bordssällskap Petra Mede, som ljudligt utbrast ungefär “haha! han sitter här!”.

 

 

Egentligen ett fucking guldläge, rent humoristiskt. Tyvärr fick jag inte ut så mycket av situationen. I efterhand kom jag på att jag ju hade ett ytterligare skämt om herr Lundstedt som jag skrev till Robins för evigheter sedan, ungefär när han kom ut som HIV-smittad. Det borde jag dragit, och på ett lustiger vis fått lokalen emot mig. Skriver ut skämtet i slutet av detta inlägg, om ni är snälla.

Ståupp-gig nummer två skedde två dagar senare på Tiny Comedy, som drivs av Cecilia von Strokirch. Det skulle ha varit utomhus i en park, men som reaktion på att jag lagts till som komiker fick Moder Natur spel och det utbröt ett sjujävla skyfall som för att tvätta stockholmarna av sina synder. Till exempel plankning på tunnelbanan. På kort varsel flyttades hela evenemanget till källaren på Southside.

Aww yeeeaaah. Let’s do that namedrop again. Yvonne Skattberg höll ihop kvällen, Johan Ranner dj:ade och inledde, och sedan återfanns Anders Celin, jag, Ami Hallberg-Pauli, Niklas Folkegård, några personer som körde opera-improv, Malin AppeltofftFredrik T Olsson, och åldermannen Thomas Oredsson på scen.

Folk var roliga. Själv var jag ganska nöjd med tanke på förutsättningarna – på grund av den snabba flytten var det nämligen rejält lite folk i publiken när jag körde. Men vafan, det var en kul kväll. Roligheter och källare hör ihop, som historien utvisat.

 

 

Just det, ja. Andreas Lundstedt-skämtet. Detta skrevs alltså ursprungligen till programmet Robins, närmare bestämt inslaget “Skillnad eller likhet”, nån gång när såväl Andreas Lundstedts HIV-smitta som julen var mer aktuella än de är idag.

Nu kör vi.

 

Vad är det för likhet mellan Andreas Lundstedt och ett julbord?

- Båda har glaserade skinkor och klassas som en smittohärd.

Det är ett stort mysterium varför det inte släpptes igenom.

Slut på semestern. Imorgon ska det skrivas fler skämt i samma anda.

/johabbed