Posts Tagged ‘Robin Paulsson’

The Joy of Murder

2010-01-18 20:59 by johabbed

När jag jobbat i redaktionen på olika tv-program så skrivs det en hel del skämt vi författare mycket väl vet inte har i rutan att göra.

Som humorknegare har man i allmänhet en högre tröskel över vad som är okej att skämta om, och i en mindre grupp som en redaktion så hamnar man dessutom lätt i en masspsykos vad gäller osmakligheter. Man vill ju få en reaktion, om inte annat, och vanliga små skämt får inte samma effekt om man hör sådana hela dagarna.

Tina Fey har beskrivit det väldigt fint:

 

“If you want to make an audience laugh, you dress a man up like an old lady and push her down the stairs. If you want to make comedy writers laugh, you push an actual old lady down the stairs.”

- Tina Fey

 
Eller så är det där bara nåt att skylla på för att jag skriver och skrattar åt osmakliga skämt. Robin Paulsson, till exempel, är betydligt snällare i sina ämnesval även i redaktionens skyddade verkstad.

True story: När Jarl Alfredius dog och en ‘civil’ medarbetare kom in och berättade detta, så var min första respons att sätta igång en dramatisk, pampig applåd likt i klyschiga Hollywoodfilmer. Förkastligt, förstås, men det var mest av misstag. Jag hade nämligen för en sekund blandat ihop honom med Jarl Borssén.

I alla fall. Under en Robins-säsong hade vi — alltså på redaktionen, inte i tv-programmet — ett återkommande skämtämne i Joy Rahman.

För er som inte känner till honom, så är han mest känd för att han åkte dit för mord, men friades efter att fallet tagits upp i media. Han fick ett rekordstort skadestånd för sina år i fängelse, och åkte till sitt forna hemland Bangladesh för att starta upp en välgörenhetsorganisation. Några år senare greps han för anstiftan till ett nytt mord, på en kassör i företaget.

Idag släpptes han från fängelset, men han är fortfarande misstänkt och har reseförbud.

Kanske har Joy Rahman haft världens otur och blivit falskeligen anklagad för två mord. Kanske så är han skyldig till ett eller båda av dem. Det senare scenariot är förstås mer intressant och roligare att greppa fast vid, eftersom det går mot den allmänna mediala bilden av mannen i fråga.

Därmed uppkom skämt som:

 

joyjaysimpson

Vad är det för likhet mellan Joy Rahman och OJ Simpson?

Båda är oskyldiga till två mord.

  

 

Och till ett kortlivat inslag som hette “Världen i siffror”:

 

10 911 meter under havsytan återfinns…

… Marianergraven.

… jordytans djupaste punkt.

… Joy Rahmans revisor.

 

Samt en massa punchlines här och där som jag nu inte minns.

Inte super-osmakligt i jämförelse med annat som det skämtades om. Ovanstående skämt föll även bort för att det fanns roligare saker, att ämnet var något smalt och, kanske framför allt, att det hela är något svåretablerat. Men det var kul att ha en kändis som passade i mallen brottsling-som-går-fri, i den roll som just OJ Simpson hade i amerikansk comedy i 15 år.

Oj, nu poppade plötsligt namnen Papa Dee och Thomas Di Leva upp i mitt huvud. Hur kan det komma sig?

/johabbed

Robins-Snöväder 1-1

2009-12-19 09:35 by johabbed

Woo! Arbetsveckan är över, liksom hela säsongen av Robins.

REKLAMPAUS.

Sista programmet går ikväll 21.30 och är bra grejer. Bland annat genom finfina prestationer av Leif GW Persson aka Jörgen Lötgård, samt Anna Anka, Maria Montazami, och Agnes-Nicole Winter aka Anna Blomberg. Så kolla in det.

SLUT PÅ REKLAMEN.

Omständigheterna kring inspelningen var dock rejält kaosartade. Det hade ju fallit flera centimeter snö i Sverige den här dagen, förstår ni, och det var minusgrader. Detta förhindrar naturligvis flygplan från att lyfta. Även om flygplanen är så pass viktiga att de innehåller våra gäster till programmet, nämligen Rolf Lassgård och Lena Philipsson.

Dessa skulle ha avrest från Bromma vid 16. Det gick inte. Så dom fick ta taxi till Arlanda, vilket tog en jävla tid i allt SNÖKAOS! aka samma normala vinterväder som uppkommer varje år. Väl där fick dom snällt sitta i ett plan på marken i drygt en timme.

Alltmedan vi i Malmö inte visste om de skulle dyka upp sent eller ens komma iväg överhuvudtaget. Inspelningen sattes ändå igång med minimal försening, efter den sedvanliga Fritte-uppvärmningen. Första halvan av programmet funkade finfint. När det sedan var dags för gästerna att göra entré fick vi ta paus. Fritte gick upp igen. Och fick köra lääänge.

Jag gick själv upp och körde cirka tio minuter eller sådär, som avlastning på Frittes hästjobb. Första gången för mig i detta sammanhang, men både jag och publiken hade roligt. Även om visst material kanske inte var anpassat för en denna målgrupp.

 

 

Men därefter var i alla fall Lena Phhhpphhph på plats, efter att ha landat på Kastrup och sedan snällt fått vänta på långsamma tåg och taxibilar.

Rolf, däremot, hade commitments i Gävle morgonen efter och var därför tvungen att flyga tillbaka vid halv elva. Därmed blev tiden för knapp för att han skulle hinna över Sundet, spela in hos oss och ändå vara säker på att komma tillbaka i tid för returflyget. Så han fick i stort sett bara besöka Kastrup i någon timme och sedan sätta sig på ett säkerligen lika försenat plan tillbaka till Stockholm. Kul dag för honom.

Det blev alltså ett engästs-program med Lena. Det funkade fint, och påverkade mest på så vis att det nu fanns cirka 31 minuter råmaterial som skulle bli 28, istället för dryga 45 minuter som i vanliga fall. Och så gick en rolig slutlek i stöpet, som annars skulle låta säsongen gå ut with a bang. Men det är smällar man får ta.

Så nu är man ledig. Alternativt arbetslös. Det är en tolkningsfråga.

/johabbed

Kaosteori på Robins

2009-11-05 22:43 by johabbed

Woo!

En jävligt adrenalin-späckad arbetsdag är till ända.

Robins spelas in på torsdagar. Det är i normala fall en ganska stressig dag, som för redaktionens del börjar 09.00 på morgonen och avslutas cirka 21.00. Det är en hel del jobb på vägen, men nån gång har redaktionen haft det så soft att vi hunnit spela pingis en halvtimme på eftermiddan.

Men idag var ingen vanlig inspelningsdag.

En viss Thomas Di Leva skulle vara en av gästerna. Denna en av Sveriges mest folkkära artister, som jag hört honom kallas, fick dock förhinder. Kan man säga.

Det gör i alla fall inte så mycket. Han har ändå synts så mycket i pressen på sistone.

Vips så hade vi fullt upp att leta efter en ersättare. Nån gång mitt på dagen blev det klart att dagens super-sub heter Soran Ismail, en mycket rolig ung herre som råkade vara i de skånska krokarna för att ståuppa. Så eftermiddagen tillbringades – förutom vanliga bestyr som manusändringar, skämtgenomläsningar, och dylikt –  med att skriva nya intervjufrågor och hitta på brand spanking new roligheter och upptåg om, med, och omkring honom.

En liknande adrenalin-utsöndringsdag inträffade förra säsongen, då Titiyo var inbokad som gäst tillsammans med Erik & Mackan, men drabbades av vinterkräksjuka och tvingades avboka samma dag. Då hade vi ynnesten att få dit Veronica Maggio, fick även då stressa och pressa fram grejer under eftermiddagen, och belönades med att det blev ett riktigt kul program.

Den här allmäna stissigheten var för övrigt ständigt närvarande under Grillad-projektet, då vi spelade in fyra program i veckan och ungefär varannan morgon började med ännu ett härligt avhopp och panikjakt på ersättare. Den erfarenheten visade att man kan ha jävligt kul när bensinen är slut och man bara kör framåt på ångorna, men att det så klart är bättre för fordonet och alla som sitter däri när man åker mer komfortabelt.

I alla fall. När kaoset inte är ett beständigt tillstånd utan sker mer i undantagsfall, som med Robins, så kan det fan vara ganska välkommet.

Nu har vi alltså spelat in veckans program för ett par timmar sedan, med Annika Lantz som gäst förutom Soran. Den färdigklippta versionen får jag se imorgon eftermiddag, men det kändes åtminstone under inspelningen som att det finns stor potential för bra teve även här. Kolla själva på lördag klockan 21.30. </end reklam>

Slutsats: Det är fan positivt med lite kajko så här halvvägs in på säsongen. Det håller oss på tårna.

/johabbed

Alkoholism och otrohet – skrattretande ämnen

2009-10-02 12:40 by johabbed

Publiken vid tv-inspelningar, särskild då talkshows, verkar ha ett väldigt dåligt sinne för när saker och ting är allvarliga. Som exempel kan nämnas när Craig Ferguson för ett par år sedan talade om sin alkoholism och hur han inte ville skämta om kändisar med uppenbara missbruksproblem.

 

 

Craig: People are falling apart! People are dying! That Anna Nicole Smith woman, she died!

Publik: Hehehihi…

Craig: That’s not a joke!

[...]

Craig: We shouldn’t be attacking the vulnerable people. [...] So tonight, no Britney Spears jokes. And here’s why, here’s exactly why: Britney Spears–…

Publik: Hahahahaha applåd applåd jubel!

 

Samma beteende med nervösa skratt inträffade igår, när David Letterman i tv berättade att han blivit utpressad till följd av att ha haft sex med flera kvinnliga medarbetare. Här är en youtube-version (som säkerligen kommer försvinna snart) av hela hans tal:

 

 

Dave: This whole thing has been quite scary. I had to go downtown to testify before the grand jury. And I had to tell them how I was disturbed by this, I was worried for myself, I was worried for my family, I was menaced by this. And I had to tell them… all of the creepy things that I have done, that were gonna be…

Publik: Hahahahohoho!

Dave: Now why is that funny?

Publik: Hahaha applåd applåd applåd!

Visst, både Craig och Dave ser själva till att vara roliga här och där i sina tal, men de möts också av skratt där det är ganska uppenbart att de försöker vara väldigt seriösa.

Skumt beteende. Nu kommer väl publiken att skratta även när Robin håller anföranden om så pass allvarliga ämnen som matlagningsprogram och Anna Anka i morgondagens program. Sjuka jävlar.

 

Robins! Nu på lördagar klockan 21.30! Imorgon gästar Nyamko Sabuni och Gustaf Hammarsten.

 

Sådär. Det blev lite reklam.

/johabbed

Myteriet på PrickPrick

2009-09-25 11:12 by johabbed

Fan också.

Jag var på den eminenta schtupp-klubben Oslipat i onsdags och såg den internationella trion Magnus Betnér, norrmannen Dag Sørås, och amerikanen Yannis “and the” Pappas köra långa och roliga set, supportade av korta och roliga set av svenskarna Marja Nyberg, Anna Braun och min kollega Robin Paulsson.

Så långt enbart soft. Finfin kväll, med Yannis och Marja som absoluta höjdpunkter.

Då line-upen var sig ganska lik på torsdagens Klubb PrickPrick i Lund och jag var allmänt lat undlät jag mig att åka in till min forna hemstad. Stort misstag. Det låter nämligen som det blev en rejält fucked up kväll på bästa tänkbara vis.

Citerar Bettan på sin blogg:

Prick Prick i går blev en kväll att minnas. [...] Vi bestämde oss för att jävlas lite med Erik. Eftersom han börjar jobba vid 4-snåret så kände vi att en riktigt lång kväll skulle vara rätt medicin.

Sagt och gjort, jag började kvällen med en knapp timme och påade Soran, som inte ens skulle vara med den kvällen. Tidschemat redan brustet och det rejält. Dag gjorde knappa 40 fantastiska minuter. Marja körde lite. Erik gick upp och ljög lite. Sedan var det Yannis tur och jag hade sagt åt honom att köra lååååååångt. Det gjorde han. 1,5 timme typ.

Erik ville runda av. Det ville inte vi. Efter Yannis vidtog en märklig komikerkavalkad där Marja var uppe igen, Cecilia var uppe minst en gång. Jag var uppe ungefär tusen gånger, Soran spelade piano, Yannis gjorde en halvtimme till och så vidare och så vidare.

Erik gick hem till slut. Vi borde väl ha fortsatt tills han började jobba och sedan ha kollektivlyssning på hans radioprogram, men det gjorde vi inte. Dryga fem timmar tror jag att det blev till slut.

 

Uppdatering!

Soran Ismail skriver också, på sin blogg:

Det blir egentligen bara löjligt om jag ska försöka återberätta vad som hände, för det går inte. [...] Men jag kan ge några exempel [...]

- Kvällen höll på i nästan 5 och en halv timme. I över 300 minuter så körde vi comedy.

- Magnus sjöng Amazing Grace, och var ganska bra faktiskt.

- Han påade mig utan min vetskap.

- Det pågick en stand-up battle á la Joe Rogan vs Carlos Mencia (för er som är insatta) på scenen mellan Magnus och Erik Börén (han som håller i klubben).

- En kille från publiken fick gå upp och testa stand-up för första gången, helt oförberett. Han var dessutom ganska bra.

- Magnus häcklade den här killen genom att spela piano (som står precis bredvid scenen)

- En tjej gick hem och hämtade en flaska vodka så att vi skulle kunna fortsätta eftersom baren hade stängt.

- Jag och Magnus körde någon form av dubbelact, där jag var hans sidekick vid pianot. Som en dålig Robert Wells. När det kommer till pianospelande. Gäller det comedy så var jag en fantastisk Robert Wells.

 

Återigen: Fan också. Vilken jävla felprioritering.

/johabbed

Writing for the stars

2009-06-24 17:58 by johabbed

Som vissa läsare vet har jag jobbat med talkshowen Robins i ett par säsonger. Förra året fick vi nys om att en viss amerikansk skådis var i Sverige och att vi kanske skulle få lite kameratid med honom om vi bad snällt. Jag knåpade snabbt ihop en sketch baserad på första bästa idé.

(Jag höll på att skriva att jag blixt-skrev den, men kom på att blixt-skrev är det Ben Stiller drabbas av i Den där Mary.)

Den berörda skådespelaren godkände sketchen, och den spelades in med Robin och Hasse “Dronten” Bronten någon vecka senare. Blev ganska bra, tycker jag.

I alla fall så var vi nära att få göra en liknande grej igen. En annan amerikansk skådis råkar nämligen vara i trakten just för tillfället. Filmens producenter var till en början positivt inställda till hela grejen, men ändrade sig när de läst manus. Bummer.

/johabbed