Posts Tagged ‘semester’

Me name is Sven-Bertil Taube! [njårk s02e02]

2011-07-25 16:41 by johabbed

Inför veckan i New York hade jag och mitt resesällskap exakt noll aktiviteter inplanerade. Som enda garant för att vi skulle få tummen ur röven ur vagnen ur tågstationen såg vi till att boka ett redigt sunkigt hotell, så att vi skulle tvinga oss ut i NYC så mycket som möjligt.

Det funkade. Schemat blev fullspäckat, men med allting planerat ungefär två timmar innan det skedde. Det blev en hel del comedy, som brukligt. Men när vi fiskade upp ett exemplar av gratistidningen The Village Voice för att hitta aktiviteter för lördagskvällen, så fastnade vi på nåt annat.

 

En konsert med Stephen Marley. Mon.

Stephen Marley, för er som inte vet, är för Bob ungefär vad Sven-Bertil Taube är för Evert. Eller vad Jack Vreeswijk är för Cornelis.

Visst, dom har några egna låtar och fans. Samtidigt är stora delar av publiken där för att det är ganska svårt att få biljetter till musikgenier som redan är döda. Man får nöja sig med en genetisk arvtagare som gladeligen kör några av farsgubbens största hits utan att skämmas.

Det kan inte påstås annat än att Stephen förvaltar sin fars musikaliska DNA väl. Två solida timmar(!) högenergisk konsert i ett fullsmockat Irving Plaza. En scen som fylldes med familjemedlemmar ur Marley-klanens olika generationer. En grabb i åttaårsåldern, förmodat Stephens son, som kutar runt och viftar en rastaflagga under hela spelningen. Kanske är det ett bra sätt att hantera adhd, kanske är det bara ett skamlöst ignorerande av rådande barnarbetes-lagstiftning. Förmodligen både och.

Innan första låten hälsar Stephen Marley publiken välkommen. Det lät, ordagrant, så här:

Me name is Stephen Marley!

[ jubel ]

You like reggae music?

[ jubel ]

I’z gonna play some reggae music!

[ jubel ]

 

Entusiasm är trevligt. I efterhand känns det mer logiskt att besvara dessa fraser med (1) “Jo, vi vet. Ditt namn står på biljetten”, (2) “Ja, faktiskt. Det är lite därför vi är här”, och (3) “Fullt logiskt. Det är lite därför du är här.”

Nu hade det förstås blivit lite konstig stämning om han sagt nåt annat.

Me name is Stephen Marley!

[ jubel ]

You like reggae music?

 [ jubel ]

I’z gonna play some euro techno!

[ förvirring ]

 

Comin up comin up.

/johabbed

[I nästa avsnitt: Om Stephen Colbert och hans fascination för Beowulf.]

Flykten till New York [njårk s02e01]

2011-07-14 12:00 by johabbed

Nä, vad sägs. Ska man inte ta och dra till New York?

Jovisst.

Undertecknad drar härmed till New York New York, staden så fin att dom döpte den tvin. En veckas vistelse planerad. Sunkigt hotell bokat. Extremt få aktiviteter planerade i förväg.

Kanske blir det nåt blogginlägg under vistelsen. Kanske kommer det istället i efterhand. Vi får se.

Ha det fint så länge.

/johabbed

En bläcka i Århus

2011-04-11 20:57 by johabbed

Den här bloggen har inte uppdaterats på över en vecka. För en gångs skull finns det en hyfsat god anledning. Jag har nämligen varit utomlands, långt borta från internetuppkopplingar och civilisation.

Eller okej. Jag har varit i Danmark. Såväl internet som civilisation fanns att tillgå, men jag valde att överge båda för en mer primitiv tillvaro bestående av ståupp, öl, och en konstant sömnbrist.

 

 

Vi snackar alltså om Aarhus Comedy Festival i Århus. Alternativt Århus Comedy Festival i Aarhus. Jag blev ditbjuden under dealen att jag fick resa, hotell och käk i en vecka i utbyte mot att jag skulle deltaga i en workshop på dagarna och ståuppa lite på kvällarna.

Nu visade det sig att det där hotellet inte direkt var fyrstjärnigt. Man kanske skulle kunna kalla det enstjärnigt, förutsatt att stjärnan var en asterisk och asterisken hänvisade till en fotnot som gav ytterligare, mer sanningsenlig information. Typ så här.


HOTEL*

* Not actually a hotel.

 

Det var snarare ett vandrarhem som utan problem hade kunnat göras om till ett fängelse om man bara piffade upp det lite. Vi var en drös komiker från runt om i Europa, och för att bidra till integration över landsgränser så parades jag ihop med den ende ytterligare svensken, Isak Jansson.



På schemat under dagtid stod alltså workshops under rubriken – och detta ska läsas på grov danska — the boundaries of comedy. Man kunde också se det som en intressant studie i hur ofta vår danske värd försökte leda in samtalet på Muhammedteckningarna kontra hur ofta vi komiker försökte leda in samtalet på att vi redan diskuterat Muhammedteckningarna tillräckligt.

Varje kväll hölls också en open mic för oss internationella komiker på ett ställe som hette The Cockney Pub, som stoltserade tillräckligt lite golvyta för att fortfarande tillåta rökning inomhus. Rökförbudet har alltså nått Danmark, men om pubben bara är tillräckligt trång så råder undantagstillstånd. Fullt logiskt, om man utgår från att en pyroman nästlat sig in i Danmarks lagstiftande församling.

Varmt och rökfyllt, alltså. Det kändes lite som att ståuppa inuti Dronning Margrethes lunga.


 

Fullt med publik varje kväll, allmänt roliga komiker och finfint konferencierskap av tvättäkta britter betyder en serie bra kvällar. Själv blandade jag upp mitt något säkrare engelskspråkiga material med nya grejer och försökte ha distinkt olika sjuminutare varje kväll. Resultatet blev en serie fullt dugliga gigg utan någon riktig toppnotering, men jag får ändå vara nöjd med att a ) inte fega b) få tillfredställande mycket skratt och c) ha fått ihop några nya välfungerande skämt.

Sedan upptäckte jag också att danskarna inte gillar att bli kallade rasister när de går på standup. Man lär så länge man lever.

De internationella gäster som var extra ståuppsugna såg dessutom till att invadera tre olika danska open mic-klubbar som inte var officiell del av festivalen, där vi körde mini-stafetter med två minuters skojeri vardera. Alla tre ställena verkade för övrigt toppen, med en ung, skrattglad publik och välfyllda lokaler. Pissefedt.

Tyvärr hann jag inte med att se sådär jättemycket av resten av festivalen, men bland höjdpunkterna märktes amerikanske Hari Kondabulu, ett förbannat roligt gästspel på Cockney-pubben av svensk-kiwin Al Pitcher, samt konceptet Comedy in the Dark där ståuppen som namnet antyder utfördes i totalt jävla mörker.


 

Som synes så var det bra grejer.

Slutsats: En väldigt ohälsosam men rolig vecka i Danmark. Nu behöver jag avgiftas.

Just det, en sak till. Eftersom det här är ett blogginlägg som handlar om ståuppgigg jag deltagit i, så måste jag förstås namedroppa de andra komikerna som deltog i workshoppen och runt om på olika scener. Mest för att de ska kunna googla sig själva och sedan förvirras av en stor mängd text i ett språk de inte behärskar.

Vi snackar Mads Brynnum [DK], Morten Sørensen [DK], Vidar Hodnekvam [NO], Christoffer Schjelderup [NO], Adam T [NO], Rayen Panday [NL], Bob Maclaren [NZ/NL], Tiernan Douieb [UK], Sarah Hendrickx [UK], Chris Brooker [UK],  Jovanka Steele [US/BE],  Joe Eagan [CA/SE], Stewart Johnson [US/EE], och Ali Jahangiri [IR/FI]. Gräsklippare flaxar igelkott smörgåsbord på förhud gnejs.

Den där sista meningen är för när dom oundvikligen matar in det här inlägget i google translate.

/johabbed

Att älska, att semestra

2009-07-31 19:30 by haddock

Diversity

Dagens två-personersranson.

Det är det här jag älskar med semester. Och att gårdagens ranson var exakt lika vacker.

Och krogöl, sedan – så de kan spexa till det med glasen! Höga, långa, breda, fyllda.

Oh, life, you lovely piece of shit.

Inför njårk

2009-06-03 20:13 by johabbed

Nedräkningen är igång. Om en vecka sammanstrålar hela jävla Boyahed-redaktionen (alltså undertecknad samt Haddock) i en liten amerikansk by som heter New York.

New York, motherfuckers. Njårk. Det stora äpplet. Staden som aldrig sover. Staden så fin att dom döpte den tvin.

Den där sista funkar inte så bra på svenska. I alla fall är vi på blixtvisit och kommer hänga i storstan från onsdag till söndag kväll. Vad vi kommer hitta på under denna tid är än så länge höljt i dunkel. När vi väl är det kommer det vi hittar på istället vara höljt i en dimma av alkohol, och vi kommer ropa “fuck you dunkel, we don’t need you anymore” och spotta på dunkel. Dunkel kommer gråta, men får faktiskt skylla sig själv. Springa runt och hölja saker. Jävla stil, dunkel.

Men förhoppningsvis kommer det konsumeras en del comedy. Om vi orkar kommer vi jaga standby-biljetter till Daily Show, The Colbert Report eller kanske Letterman under torsdagen. Sedan såg jag att ståupparen Dave Attell kör på Caroline’s under helgen, men ett pris på 45 dollar känns inte så prisvärt. Kanske bättre att dra till Comedy Cellar eller nåt annat ställe och hoppas på en bra lineup. Om nån som varit där råkar ha tips på bästa tillvägagångssättet i humorsvängen så får ni gärna hojta till i kommentarerna.

Eller så bara hänger vi i lägenheten, dricker blaskig öl, käkar chips och kollar på Cops. Men njuter av att vi gör det i New York, motherfuckers.

/johabbed