Posts Tagged ‘skam’

Ack och ve

2011-01-18 08:20 by haddock

Rutiner är ett nödvändigt ont. Speciellt för mig på morgonen. Inte så att jag alltid följer dem, men det är viktigt att ha dem. Märker det extra väl då en tisdagsmiddag startat stillsamt, men dragit ut på tiden och blivit en onsdagsfylla.

Renlighetsfaktorn morgonen efter skulle sjunka drastiskt om rutinerna inte följdes… Duschandet följer nämligen alltid samma mönster, något som bara blivit med åren. En slags garanti på att varje kroppsdel får sin beskärda del av omvårdnad och tvål.

Men rutinerna sviktar trots år av träning – många gånger här jag kommit på mig själv maniskt skrubbande på magen för både andra och tredje gången. Hur jävla sjukt är inte det? Att man skriver ut den andra gången, det är ju löjligt redundant! Hur ska man komma till tredje gången utan att passera andra, liksom. Det säger ju sig självt. Nej, fy fan.

/haddock

Skammen

2011-01-13 15:55 by haddock

Titt som tätt på tunnelbanan här i Oslo händer det att tåget står på perongen med dörrarna öppna när jag kommer ned för trappan. Den naturliga reaktionen är att skritta, löpa för att hinna med innan dörrarna stängs.

Jag är inte ensam om denna reflex, har jag mången gång konstaterat. Att vara åskådare av det skrittande spektaklet är minst sagt underhållande i de otaliga tillfällen då tåget fortsätter stå stadigt parkerat med dörrarna öppna i god stund efter löpturens avslut. Skammen i folks ögon, över att ha löpt helt i onödan! Den Skammen!

Åh, så roligt i trött morgontimme när hjärnan fortfarande är i sömndrucket drömtillstånd, att visualiera hur Skammen påverkar den stackarens hela dag. Hur Skammen, ångesten sakta men säkert tar ett järngrepp om hela tillvaron och skickar löparens liv in i en ond spiral. Hur arbetsgivaren till slut får nog och avskedar den allt mer mentalt frånvarande, hur svårt han har att berätta för familjen. Hur supandet för att glömma Skammen driver sinnet till van. Och hur han till slut blir en välkänd profil bland de andra hemlösa. Och de hemlösa bara skrattar och spottar – “Haha, han sprang till tåget helt i onödan. Fy fan!”

Skammen konsumerar och tar över. Skammen dräper.

Sen, såklart, så finns det ju dem som är helt oberörda, som inte känner till Skammen. Löper – och sen står de bara där med sina ryggsäckar, propellermössa och byxben nedstoppade i strumporna. Helt oberörda av situationen och lyckligt ovetande om att deras föräldrar kryssade i rutan för Joker på kupongen i kromosomlotteriet.

Min morgonsinne bjuder i sanning upp till lustiger vals.

/haddock