Conan O’Brien hade igår äntligen premiär för sin nya talkshow på kabelkanalen TBS. Som vanligt (eftersom han ju har haft fler premiärer än någon annan amerikansk talkshow-värd) med en grym introsketch.
/johabbed
Conan O’Brien hade igår äntligen premiär för sin nya talkshow på kabelkanalen TBS. Som vanligt (eftersom han ju har haft fler premiärer än någon annan amerikansk talkshow-värd) med en grym introsketch.
/johabbed
Kom hem, var full, fick fram det här klippet på nåt vis jag nu inte minns. Parodierna-snedstreck-imitationerna av Conan O’Brien respektive Jay Leno är extremt överdrivna, enkelspåriga, förnedrande och väldigt skoj. Själva manuset till sketchen är dock rätt så oinspirerat.
Denna kontrast mellan innehåll och utförande gjorde mig osäker, men fyllan gör att det väger över till förmån för det positiva tänkandet. Alltså: Det överdrivna är så pass bra gjort att jag tar upp mot elva minuter av min tid till att tipsa om sketchen i fråga. Här kommer den.
Och så är det ju kul att länka till totalt okända men begåvade människor som om fem år kanske är ansedda. Möjligheten finns.
/johabbed
Saturday Night Live körde sin ‘riktiga’ säsongspremiär i lördags, efter torsdags-specialerna smugit igång för ett par veckor sedan. Lika halvkasst första-avsnitt som de senaste säsongerna, men det tar sig nog.
Snackisen blev istället nåt helt annat.
Jenny Slate var en av två nya medlemmar av SNL-familjen. Hon fick lära sig att ordet “Live” i programmets titel faktiskt betyder just… live. (Till skillnad från exempelvis Stockholm Live, där det inte betydde något alls.)
Matematisk formel för en minnesvärd debut:
Direktsänd TV + nervös komedienn som får sin stora chans + sketch där vart tredje ord karaktärerna säger är “frickin’” = BIG FUCKIN’ RISK.
Fröken Slate skulle agera biker-brud i en kass tv-show i sin första och enda sketch för kvällen. Och kanske hennes sista i SNL överhuvudtaget, om Lorne Michaels är på dåligt humör. Hon snackade med andra biker-brudar, och dom gillade att svära. Fast med en tv-vänlig eufemism: Frickin’.
Vid ett ynka tillfälle råkar hon glömma av det där. Resultatet blir som följer:
Det där klippet kommer säkerligen försvinna snart. Så här är textversionen:
Wiig: You know what? [kastar askfat]
Slate: You frickin’ just threw an ashtray full of butts at my head! You know what? You stood up for yourself, and I fuckin’ love you for that.
Publik: [chockad tystnad]
Slate: [gör skum "jag fuckade upp"-min]
Ingen stor grej? Nja. Charles Rocket fick en gång kicken för exakt samma ordval, trots att han vid tillfället var betydligt mer etablerad. Och gästvärdar som gjort saker som producent Lorne Michaels varit oförberedd på eller som svurit i TV har snabbt svartlistats. Och det är moralpaniks-USA vi snackar om.
På plus-sidan: Det hände efter midnatt, vilket minskar riskerna för böter. Och det ger lite tidningsartiklar. Och Lorne Michaels är nog ändå ganska schysst om han känner för det.
Så kanske var det bara ett bra sätt för Jenny Slate att få lite tidig uppmärksamhet.
/johabbed
Filmfestivalen på boyahed-bloggen fortsätter. Nu med en rekonstruerad SNL-klassiker från 70-talet, återigen skapad genom Xtranormal.
“Racist Word Association”, i original med Chevy Chase och Richard Pryor. Svårt att få till stigande aggression och rätt uttal på the N-word, men ganska nöjd med pauseringar och sånt.
Ta det lugnt förresten, är ganska säker på att bloggens överflöd av dessa filmer är ett övergående sjukdomstillstånd. Ska försöka skriva om annat snart. Men nu, om man skulle ta och göra en animerad version av Schindler’s List…
/johabbed
De flesta avsnitten av Saturday Night Live som intresserar just dig finns i någon form på nätet. Då och då är det dock ett avsnitt som ursprungligen sändes för några år sedan – med ett guldkorn eller två – som försvinner in i nätets svarta hål.
I avsnitt 15 från säsong 29 som sändes 2003/2004 var hyllade och hatade Ben Affleck host och han briljerade i en serie korta reklamfilmer för Thailand med slutpunch “What happens in Thailand, stays in Thailand” följt av “Only Bangkok”.
Jag har letat ihjäl mig efter dessa. Kanske, med lite tur, ligger detta avsnitt på en hårddisk i en dator som sedan länge fått permanent adress i förrådet.
I väntan på engagemang att leta i förrådet stötte jag på Xtranormal där du kan göra dina egna filmer med 3D-karaktärer. Med hjälp av manus från SNLTranscripts försökte jag återskapa scenerna.
Jag målade det svarta hålet vitt. Eller åtminstone grått.
Första försöket: Only Bangkok I (transcript)
Fortsättningen följer i: Only Bangkok II (transcript)
Jag skrattade gott och länge åt alla fula ord som jag lade in för att testa språkmotorn – den fixar det förvånansvärt bra!
Och det är kanske inte så konstigt. För, let’s face it, de första orden vi försöker lära oss i kontakt med ett nytt språk är svärord. “Tack, då vet jag vad ‘Dra åt helvete’ heter på kinesiska.” Givetvis blir således de första orden vi testar på artificiell intelligens eller människoimiterande maskiner och applikationer de svenska eller engelska svärord vi känner bäst.
Xtranormal-applikationen bjuder på ett enkelt gränssnitt för att göra egna filmer, men det är aningen buggigt och långsamt i olika delar av processen. Dessutom begränsat till max två “skådisar” i gratisversionen.
Denna begränsning gör tredje delen av SNL-sketchen baserat på “Holy shit, you can do whatever you want in Thailand”-konceptet svår att få till, speciellt när Ben Affleck bär Kelly Ripa under armen. Samma begränsning gjorde att del två modifierades aningen med regissörstekniska finesser.
Men, helt plötsligt öppnades en outtömlig källa till humor. Någon som har förslag på vad man bör göra näst?
Den gamle Dödligt vapen-hjälten Danny Glover är för närvarande i Malmö och spelar in film. Guldläge inte bara för Murtaugh-stalkers, utan också för comedy.
Som tidigare nämnt har jag jobbat med talkshowen Robins de senaste säsongerna. En ny säsong kommer till hösten, och vakna sinnen på redaktionen (som egentligen inte ens börjat jobba igen) såg möjligheten att kanske få göra en sketch med denne actionfilmsikon.
Filmens producenter verkade positivt inställda. Med förhoppning att få göra en Luke Perry knåpade jag och Robin snabbt ihop två sketcher som vi tyckte var roliga.
Det tyckte inte producenterna. Deras positiva inställning falnade snabbt och Danny Gee fick aldrig ens läsa sketcherna i fråga. Han kunde ju i teorin ta illa upp.
Publicerar den första, som var en snabbt ihopskriven sak baserad på första bästa idé när jag hörde om möjligheten. Tänkt som en “Robin svarar”, på frågan om hururvida det är svårt att boka stora namn som gäster. (Sketch nummer två går i teorin att göra med nån annan utländsk kändis, så en sparar jag.)
Håll till godo.
—
DANNY GLOVER SKETCH # 1.
Danny Glover sitter vid ett bord och läser en tidning. Robin ser honom och går fram.
RP: Ursäkta… Är du Danny Glover?
DG: Yeah, that’s me.
RP: Oj. Helt otroligt. Danny Glover, känd från Dödligt Vapen. Vad gör du här i Sverige?
DG: I’m shooting a movie here, actually.
RP: Otroligt. För det är så här… Jag har en talkshow, och vi är alltid på jakt efter stora gäster.
DG: I gotcha.
RP: Precis. Och nåt vi verkligen vill ha den här säsongen är internationella namn. Stora stjärnor.
DG: Uh-huh.
RP: Och jag tänker liksom… vem är en större stjärna än huvudrollsinnehavaren i Dödligt Vapen-filmerna?
DG: I see.
RP: Så det jag undrade var… Skulle du kunna ge mig numret till Mel Gibson?
Klipp till närbild på DG som ser förbannad ut. Robin ser förhoppningsfull och dum ut. Några sekunder.
DG: It’s a good thing I don’t speak Swedish, or you would be in real trouble.
RP: Oookej.
Reser sig och går.
DG: I’m too old for this shit.
—
Som synes, väldigt enkel. För kontroversiell (eller dålig) för att nå Dannys känsliga ögon. Trist.
/johabbed
Som vissa läsare vet har jag jobbat med talkshowen Robins i ett par säsonger. Förra året fick vi nys om att en viss amerikansk skådis var i Sverige och att vi kanske skulle få lite kameratid med honom om vi bad snällt. Jag knåpade snabbt ihop en sketch baserad på första bästa idé.
(Jag höll på att skriva att jag blixt-skrev den, men kom på att blixt-skrev är det Ben Stiller drabbas av i Den där Mary.)
Den berörda skådespelaren godkände sketchen, och den spelades in med Robin och Hasse “Dronten” Bronten någon vecka senare. Blev ganska bra, tycker jag.
I alla fall så var vi nära att få göra en liknande grej igen. En annan amerikansk skådis råkar nämligen vara i trakten just för tillfället. Filmens producenter var till en början positivt inställda till hela grejen, men ändrade sig när de läst manus. Bummer.
/johabbed