Posts Tagged ‘tåg’

Skammen

2011-01-13 15:55 by haddock

Titt som tätt på tunnelbanan här i Oslo händer det att tåget står på perongen med dörrarna öppna när jag kommer ned för trappan. Den naturliga reaktionen är att skritta, löpa för att hinna med innan dörrarna stängs.

Jag är inte ensam om denna reflex, har jag mången gång konstaterat. Att vara åskådare av det skrittande spektaklet är minst sagt underhållande i de otaliga tillfällen då tåget fortsätter stå stadigt parkerat med dörrarna öppna i god stund efter löpturens avslut. Skammen i folks ögon, över att ha löpt helt i onödan! Den Skammen!

Åh, så roligt i trött morgontimme när hjärnan fortfarande är i sömndrucket drömtillstånd, att visualiera hur Skammen påverkar den stackarens hela dag. Hur Skammen, ångesten sakta men säkert tar ett järngrepp om hela tillvaron och skickar löparens liv in i en ond spiral. Hur arbetsgivaren till slut får nog och avskedar den allt mer mentalt frånvarande, hur svårt han har att berätta för familjen. Hur supandet för att glömma Skammen driver sinnet till van. Och hur han till slut blir en välkänd profil bland de andra hemlösa. Och de hemlösa bara skrattar och spottar – “Haha, han sprang till tåget helt i onödan. Fy fan!”

Skammen konsumerar och tar över. Skammen dräper.

Sen, såklart, så finns det ju dem som är helt oberörda, som inte känner till Skammen. Löper – och sen står de bara där med sina ryggsäckar, propellermössa och byxben nedstoppade i strumporna. Helt oberörda av situationen och lyckligt ovetande om att deras föräldrar kryssade i rutan för Joker på kupongen i kromosomlotteriet.

Min morgonsinne bjuder i sanning upp till lustiger vals.

/haddock

Norska “På spåret”

2009-11-29 18:08 by haddock

Söndag och energinivån gör minsta ansträngning till en utmaning i Everest-klassen, likt en tröskel för en dvärg.

Trycker håglöst på fjärrkontrollen och tror att jag hamnat på en repris av På Spåret. Väntar på ledtrådarna.. väntar, väntar. Får till slut en ledtråd om att allt inte står rätt till, i form av NRK2-logon i övre högra hörnet.

Trycker på info-knappen och möter nynorsk.

Norsk dokumentar. Opplev heile togturen frå Bergen til Oslo frå orkesterplass, på dagen hundre år etter banen vart opna. Ikkje eit minutt går vi glipp av, programmet varer like lenge som heile togturen tar, altså sju timar og seksten minutt akkurat denne gongen. Slik har du aldri sett Bergensbanen, med mindre du er lokomotivførar. Fire kamera er med på toget, og i tillegg blir kvart eit svart hol i form av ein tunnel, utnytta til å ta fram arkivskattar frå Bergensbanen. Undervegs opplever du “Bergenstoget plyndret i natt”, radiointervju med rallaren Martin Gjerde, som sjølv var med og bygde banen for meir enn hundre år sidan, og mykje anna frå denne vidgjetne togstrekninga over høgfjellet.

For real. We’re talking sju timmar och sexton minuter tågresa – och inte en minut går vi miste om!

7 timmar på väg åt helveteOm man hade hängt med från början, det vill säga. Men jag hänger aningen ofrivilligt med sista timmen, vill få en inblick i den norska nationalismen.

Jag blir alldeles förstummad. Det varvas tysta bilder från lokförarposition med i huvudsak norskproducerad musik som kontrast. Omotiverade panoreringar mot tjocka skogsstråk och picture-in-picture-inslag från intervjuer som gjorts med passagerare tidigare år. Dåligt ljud och tonårsflickeskratt i höga toner skär illa genom rummet. Och när tåget står stilla på plattformen, är bilden lika stilla.

Det underligaste stoppet är det näst sista, vid Nasjonalteateret i Oslo. Tåget stannar och blir stående dryga fem minuter.

Til lokomotivføraren som er Deep Purple-fan,

visas överst i rutan och Speed King med Deep Purple drar igång och tonas ut efter en halvminut, därefter tystnad resten av stopptiden.

Lokal-tv är Oscarsklass jämfört med detta.

Den dova tystnaden och den kolsvarta bilden när de åker igenom sista tunneln är befriande. Påminner om hur folk beskriver döden.

Jag kan se för mig hur konduktören som intervjuades efter ankomst Oslo, och lovade att se hela programmet, har varit löjligt engagerad under dagen. Tvingat barnen till att sitta ned och se. Se här vad pappa jobbar med! Och frugan suckar, men är ändå lite tacksam. Det är trots allt inte ofta han tar med sig jobbet hem. Men DVDn som mannen spelat in hela sändningen på, den svär hon för sig själv att diskret slarva bort. Och barnen svär att flytta hemifrån vid första tillfälle.

Åh, Norge, en så värdelös söndag detta varit.

/haddock

Oneliner II – Mjölby

2009-10-14 19:18 by johabbed

Folk i Mjölby tror att de är på väg nånstans. Men det är bara en optisk illusion baserad på att tågen omkring dem rör sig.

/johabbed